Nackdelar med LEAN?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus. Gillar du det jag gör, supporta mig gärna genom att använda dem.

För två år sedan var jag handledare till två civilingenjörsstudenter, då de gjorde examensarbete hos oss. De berättade om en LEAN-kurs de läst och hur de upplevde att allting var misstänksamt positivt. Föreläsare i ämnet hade berättat att det inte fanns ingenting negativt med LEAN. De frågade mig om jag visste något. Då visste jag inte. Frågan har gnagt i mig sen dess.

Först vill jag säga att det finns många bra verktyg inom LEAN. Jag förstår att metodiken passar bäst inom verksamheter vars grundläggande affärsidé inte förändras. Nu är förändringsbenägenhet är mycket attraktivt i nuvarande tillvaro. Efter att ha läst boken State of Readiness –  Operational Excellence as Precursor to Becoming a High-Performance Organization så har jag inget definitivt svar, men jag vet mer i frågan än tidigare.

Boken illustrerar nyttan med att bygga effektiva system som grund för Operational Excellence inom verksamheter. Att det handlar om grunden i system, snarare än processer. Om vikten att bygga sin business kring rätt KPI:er för att främja systemtänkande. De trycker på att ledarskap samt genomtänkt upplärning och vidareutbildning av personal främjar effektivitet i verksamheter.

Utan att berätta för mycket så tar den upp nackdelar med LEAN och frågar sig varför vi egentligen följer Toyotas kvalitetssystem, utvecklat för dåtida produktionsmiljö, när de idag inte alls har ett effektivt kvalitetsarbete (av antalet reklamationer att dömma). Det finner jag väldigt intressant i en värld där många initiativ fortfarande kretsar kring LEAN (iaf inom svensk läkemedelstillverkning).

Det är inte den roligaste bok jag läst, men jag har fått med mig ny, mycket värdefull information som handlar om hur verksamheter kan förbereda sig för att bli högpresterande organisationer som är hållbara över tid. Jag finner det intressant både som investerare och som medarbetare inom en stor organisation.

Jag har fortfarande inget rakt svar på frågan om nackdelar med LEAN eftersom det är ett flytande begrepp. Kanske är ett effektivt systemtänk en ny typ av LEAN-nivå?

Vad säger du?

Annonser

Att skapa värde

Jag är av övertygelsen att för att bolag ska bli framgångsrika på sikt behöver de skapa ett värde för kunden och världen. Unga är dag betydligt mer värderingsstyrda än tidigare, det ökar med varje generation. Dels för att det kommer att generera försäljning men också för att det kommer attrahera den mest attraktiva arbetskraften. Avkastningen kommer sedan som en bonus på köpet. Det är en fråga jag ställer mig inför varje investering. Vad bidrar företaget med i världen?

Inom investeringsvärlden är det många som pratar om långsiktigt sparande i sk. fina bolag (trots att få kan definiera vad ett fint bolag är). Inför senaste uppesittarkväll där Cloetta var besökare fick man ställa sin fråga till Jacob Broberg, ansvarig för investerarrelationer på Cloetta. Cloetta anses av en del vara ett fint bolag.

Jag passade då på att ställa frågan: ”På vilket sätt bidrar de till att skapa värde i världen?”

Av responsen att döma tyckte flera av er att frågan var väl hård och inte av intresse för en investerare. Jag skulle vilja hävda att det är precis tvärtom.

Svaret jag fick av Jacob Broberg var: ”Alla behöver unna sig något gott då och då. Det skapar glädje, jobb och skatteintäkter.” 

För mig är detta intressant. Först behöver alla unna sig något då och då. Frågan är om Cloettas produkter ingår i människors definition av att unna sig? Det är en rent personlig reflektion eftersom jag själv snarare förknippar godis med destruktivt beteende, det behöver inte alls vara så för resten av er. Sedan kan jag inte låta bli att fundera över att alla bolag skapar glädje, jobb och skatteintäkter. Det är inte alls unikt för Cloetta.

Svaret ger mig inga bra vibbar, känslor av en gammaldags kultur och visar på dålig transparens. Detta eftersom Cloetta själva är mycket medvetna om faktumet att vanligt godis inte längre anses som bidrar med värde i världen, utan snarare gör oss sjuka. De ger sig in på nöt-snacks-marknaden med rätt snabba steg. Det ger mig vibbar av att Cloetta antingen inte själva vet vad de vill och om de vet det, inte vill kommunicera det till sina investerare.

För att inte enbart ge negativ kritisk vill jag komma med ett tips till företag likt Cloetta. Hade svaret varit mer specifikt och mer kundfokuserat hade jag köpt det svaret. Då visar det att företaget vet vilket värde de skapar för kunden. Ett exempel skulle kunna vara:

”Vi vill finnas där för er och bidra med rätt produkter i de ögonblick ni vill ladda energi”

Hur är det relevant för mig som investerare? Jo, jag vill investera i bolag som vet och kan kommunicera att de förstår sina kunders behov. Jag vill att de själva ska förstå huvudfokuset för deras verksamhet. Om inte det är tydligt visar det också på ett oaktsamt resursslöseri längre ned i kedjan. Det är mycket svårt att vara effektiv om man inte förstår i vilken riktning man ska arbeta i. Det är av stort intresse förtroendemässigt för var jag ska välja att placera mina pengar, speciellt om de är investeringar på lång sikt.

I mina ögon är frågan Vad bidrar företaget med i världen? ett perspektiv jag saknar från investerar håll. Ställ gärna frågan du med, så bidrar vi tillsammans med kundfokus på sikt.

Håller du med?
Gör du inte det?
Berätta gärna hur du tänker.

 

 

 

/ Vill passa på att säga att jag inte har något emot varken Cloetta eller Jacob Broberg eller är ute efter att hänga ut någon, men att detta är ett bra exempel som förekommer i många fall och som jag känner saknar motpart i en diskussion.

Höga värderingar?

På Aktiespararnas event med George Bol (se mer här) hade jag förmånen att få prata med honom innan eventet. Vi diskuterade värderingar och det togs även upp under föreläsningen: Dagens värderingar är mycket högre än snittet. Därför bör man vara försiktig på dagens aktiemarknad. Jag har resonerat precis som George och bygger därför buffert istället för att investera för majoriteten av sparpengarna.

För någon vecka sen var jag på automationsföretagets Rockwells event Life Science Forum 2018 med jobbet. De presenterade lösningar för Pharma 4.0 och potientiella vinster med digitalisering.

Bland annat berättade de om Biogen som bygger Next Generations-fabrik i Schweiz. Med den ska de kunna reducera tillverkningskostnaderna ner till 1/5-del av dagens kostnader. De berättade om ett annat företag, vars utvecklingsavdelning kunde utföra 50 % fler projekt med samma personal efter en lyckad installation av digitaliseringsprojekt.

Det har slagit mig nu efteråt att om företagen efter lyckad digitalisering (lättare sagt än gjort) kan producera mycket mer effektivt och genomföra fler projekt till en kostnad som är betydligt lägre än tidigare. Betyder inte det att de kommer kunna växa snabbare än företag kunnat göra tidigare? Att mycket höga värderingar för en del företag är befogade, nästintill rimliga för deras potentiella tillväxttakt? Nu börjar jag att ändra åsikt om min allokering mellan buffert & investeringar. Om man lyckas välja rätt företag finns istället en mycket god tillväxtpotential.

Kom också ihåg att ca 50 % av alla IT-projekt misslyckas, så det gäller att plocka ut rätt russin ur kakan.

Vad säger ni om det resonemanget?

Woman in Tech – tema AI

Snabbt referat på ett mycket intressant anförande under Woman in Tech på temat hur man inför AI i en organisation, av Esther Shubina från Northvolt.

Här kommer slides och citat:

Detta bildspel kräver JavaScript.

”Garbage in – garbage out”

”Tip: Use small number of very good data sets. ” – reachable to everyone, as Google

”Do we need AI? For most business it will be very important.”

”We dont yet know where we are going” 

”Breaking the silos is a very important thing to do”

”Run two project simulatanously: One infrastructure (basic level) and one visualisation (AI-level)”

”How do you know when you succeded? Probably when you dont talk about AI anymore.”

 

Hur når ett företag mästerklass?

Good to Great av Jim Collins (2001) är en mycket intressant bok om hur man tar ett företag som presterar bra till att prestera enastående. Boken är en presentation av ett 5-årigt forskningsprojekt där teamet har undersökt 11 amerikanska företag, som gått mer eller mindre bra, till att efter en brytpunkt leverera i snitt 7 gånger högre avkastning än index under 15 års tid. Här kommer en sammanfattning.

De flesta (både personer och företag) blir aldrig bra på riktigt eftersom det är lätt att nöja sig med ganska bra. Kan ett företag som varit helt ok omvändas till att uppnå mästerklass? Slutsatsen om metodiken som företagen använder sig av är enligt följande:

Disciplinerade människor

De fann överraskande mönster om företagens ledarskap, nästan som att de fick intrycket om att dessa kom från mars. Egenskaperna hos dessa ledare:

  • Undertrycker sin egen person
  • Blyga, tysta & reserverade
  • Personlig ödmjukhet
  • Professionell viljestyrka

Dessa ledare valde inte en strategi direkt. Först valde de sitt team, valde in personer de önskade ha med och valde bort personer som inte passade. Därefter valde de strategi.

Disciplinerat tänkande

En annan egenskap som både ledarna och företagen besatt är envishet. Hantera den bistra verkligheten men förlora aldrig hoppet!

Det handlar också om att identifiera sin kärnverksamhet. Oavsett vad företaget gjort tidigare betyder det inte att de kan bli bäst i världen idag inom samma område. Att vara öppen för nya koncept verkar vara ett framgångsrecept bland dessa företag.

Angående företagskulturen behöver den vara präglad av disciplin, på så sätt behövs inte onödigt byråkratiska kontrollsystem. Mästerklass kan nås med disciplin i kombination med entreprenörskap!

Disciplinerad handling

Good to Great-företagen använder inte använder teknik som driver för en förändring. Däremot använder de omsorgsfullt utvalda tekniska redskap för att nå den förändring de önskar och har i och med det varit framstående i teknisk utveckling.

I företagen fanns inget ”förbättringsprogram” eller enskild händelse som kunde utpekas som orsaken till förändringen från bra till enastående. Istället påminner det om en lång uthållig process där man sakta men säkert kämpar sig mot sin målsättning.

Hur bevarar man mästerklass inom företaget?

Det verkar som att företagen behöver mål och värderingar med ett högre syfte, alltså inte enbart finnas till för att tjäna pengar. Att bevara denna kärna och samtidigt stimulera framsteg verkar vara nyckelkomponenter. Mer om detta finns i en annan bok av samma författare med titel Build to Last.

Trots att boken har några år på nacken anser jag att teorierna är mycket intressanta och fortfarande aktuella. Det påminner mycket om lösningen för identitetskriser hos större företag, likt den H&M går igenom, och påminner om kärnan i nuvarande digitaliseringsarbeten.

Det är också ytterst intressant att den ledarstil som tar företag till mästerklass inte är av den karaktär vi idag förknippar med stora ledare. Det verkar snarare som om den introverta personlighetstypen är att föredra. Tänkvärt!

Vad säger du som läst den?