Att skapa värde

Jag är av övertygelsen att för att bolag ska bli framgångsrika på sikt behöver de skapa ett värde för kunden och världen. Unga är dag betydligt mer värderingsstyrda än tidigare, det ökar med varje generation. Dels för att det kommer att generera försäljning men också för att det kommer attrahera den mest attraktiva arbetskraften. Avkastningen kommer sedan som en bonus på köpet. Det är en fråga jag ställer mig inför varje investering. Vad bidrar företaget med i världen?

Inom investeringsvärlden är det många som pratar om långsiktigt sparande i sk. fina bolag (trots att få kan definiera vad ett fint bolag är). Inför senaste uppesittarkväll där Cloetta var besökare fick man ställa sin fråga till Jacob Broberg, ansvarig för investerarrelationer på Cloetta. Cloetta anses av en del vara ett fint bolag.

Jag passade då på att ställa frågan: ”På vilket sätt bidrar de till att skapa värde i världen?”

Av responsen att döma tyckte flera av er att frågan var väl hård och inte av intresse för en investerare. Jag skulle vilja hävda att det är precis tvärtom.

Svaret jag fick av Jacob Broberg var: ”Alla behöver unna sig något gott då och då. Det skapar glädje, jobb och skatteintäkter.” 

För mig är detta intressant. Först behöver alla unna sig något då och då. Frågan är om Cloettas produkter ingår i människors definition av att unna sig? Det är en rent personlig reflektion eftersom jag själv snarare förknippar godis med destruktivt beteende, det behöver inte alls vara så för resten av er. Sedan kan jag inte låta bli att fundera över att alla bolag skapar glädje, jobb och skatteintäkter. Det är inte alls unikt för Cloetta.

Svaret ger mig inga bra vibbar, känslor av en gammaldags kultur och visar på dålig transparens. Detta eftersom Cloetta själva är mycket medvetna om faktumet att vanligt godis inte längre anses som bidrar med värde i världen, utan snarare gör oss sjuka. De ger sig in på nöt-snacks-marknaden med rätt snabba steg. Det ger mig vibbar av att Cloetta antingen inte själva vet vad de vill och om de vet det, inte vill kommunicera det till sina investerare.

För att inte enbart ge negativ kritisk vill jag komma med ett tips till företag likt Cloetta. Hade svaret varit mer specifikt och mer kundfokuserat hade jag köpt det svaret. Då visar det att företaget vet vilket värde de skapar för kunden. Ett exempel skulle kunna vara:

”Vi vill finnas där för er och bidra med rätt produkter i de ögonblick ni vill ladda energi”

Hur är det relevant för mig som investerare? Jo, jag vill investera i bolag som vet och kan kommunicera att de förstår sina kunders behov. Jag vill att de själva ska förstå huvudfokuset för deras verksamhet. Om inte det är tydligt visar det också på ett oaktsamt resursslöseri längre ned i kedjan. Det är mycket svårt att vara effektiv om man inte förstår i vilken riktning man ska arbeta i. Det är av stort intresse förtroendemässigt för var jag ska välja att placera mina pengar, speciellt om de är investeringar på lång sikt.

I mina ögon är frågan Vad bidrar företaget med i världen? ett perspektiv jag saknar från investerar håll. Ställ gärna frågan du med, så bidrar vi tillsammans med kundfokus på sikt.

Håller du med?
Gör du inte det?
Berätta gärna hur du tänker.

 

 

 

/ Vill passa på att säga att jag inte har något emot varken Cloetta eller Jacob Broberg eller är ute efter att hänga ut någon, men att detta är ett bra exempel som förekommer i många fall och som jag känner saknar motpart i en diskussion.

Att minska ner

På senaste tiden har jag fått order om att dra ner på allt och gå back to basic. Sluta med sociala medier, kost jag gillar och minska ner alla intryck som inte är nödvändiga. Det kan låta simpelt, men är allt annat än det. Hur mycket är det rimligt att minska ner?

Just nu befinner jag mig i någon mindre form av identitetskris. Där jag inte förstår hur mycket av varje kaka jag kan ta av utan att ta skada. Det kommer vara en lång fas av trial and error innan jag hittar ut som en ny person på andra sidan. Det är inte alls negativt egentligen, det är bara under den här perioden innan man definierat exakt vad man ska göra som det är lite rörigt. Det blir som ett life mission där man riskerar att missa livet.

Det är ändå lustigt att många ser det som att man inte lever livet när man skalar ner. I min värld är det precis det man gör då. Det stämmer inte alls överens med nuvarande ideal, många ser det som sorgligt. Faktum är att mina lyckligaste stunder i livet är stunder då jag varit avskärmad och kunnat njuta av minut för minut.

Vi får helt enkelt se var detta landar.
Har du något tips för ett enklare liv?

 

 

Förblindad av design

Jag skulle nu vilja ägna ett inlägg åt något som ligger mig varmt om hjärtat. Jämställd design. Design är något som är så vardagligt för oss, att vi kanske inte reflekterar över hur världen är konstruerad. Saker är som de är. Men faktum är att någon har varit med och byggt dem, tagit beslut om hur de ska designas och marknadsföras för att inte tala om finansieras. Vilka konsekvenser får det i vardagen?

Läste en mycket intressant artikel ur en artikelserie som heter Blind by Design. Den beskriver designaspekter som påverkar små saker i vardagliga livet. Det är så med små saker, att var och en av dem kan verka harmlös. Däremot i klump kan de ha stor påverkan på livet.

Visste du att följande saker påverkar kvinnors vardag? 

Säkerhetsbälten

Säkerhetsbälten är inte lika säkra för kvinnor. Faktum är att trots att kvinnlig krockdocka finns, så används den inte av något företag i industrin (se artikel från 2018). Det resulterar i att kvinnliga förare har 47 % högre risk att bli allvarligt skadad i en bilkrasch. Så nästa gång du köper en bil, fråga gärna om den testats för båda könen. För visst bryr du dig om dina närstående? 

Mediciner

Mediciner är mindre säkra för kvinnor då biomedicinsk forskning är baserad på att mannen är representant för hela populationen. Många mediciner har därför fått dras in efter de lanserats då de visat sig orsaka skador på kvinnor. Vi har som bekant olika hormonsystem i kroppen.

Rumstemperaturen på kontoret

Nuvarande rekommendationer för inomhustemperatur är nämligen utvecklade på 60-talet för en man på 70 kg. Män föredrar kallare rumstemperatur. Det är därför inte konstigt att en del kvinnor känner sig obekvämt kalla på jobbet.  En studie visade 2004 att något förhöjd rumstemperatur leder till färre misstag (44 % i studien) och ökad produktivitet (150 % i studien) vid skrivbordsarbete. Rumstemperaturen påverkar våra prestationer på jobbet. Hur många kvinnor känner du som är frusna av sig?

Vad kan vi göra åt det här? Min approach är att verka för jämställdhet i alla sammanhang. Det motiverar mig att ta för mig på arbetet, stötta kvinnliga medarbetare inom min industri och att spara i/prata om aktier. Det är inte mer än rätt att design för hela befolkningen också ska spegla hela befolkningens behov. Eller vad säger du?  

Lugn och solsken

Det har nu gått över 50 dagar sedan jag påbörjade min behandling, man skulle kunna säga att det är en blandning mellan naprapati och bioelektrisk medicin. Det har verkligen varit en häftig berg- och dahlbana av olika sinnestillstånd jag har fått uppleva. Nu börjar det klinga ner mot något form av normal-state.

Jag sökte egentligen hjälp för min migrän jag får av fysisk ansträngning (trist feedback på träningen). Det visade sig att just min naprapat specialiserat sig på att bota kombinationer av orsaker som genererar kronisk smärta. Inte bara huvudvärken är borta.

Min inre ångest och startmotor har taggat ner. Har inte förstått hur mycket av dessa symtom jag haft förrän de slocknade. Har också haft en mycket jobbig allergi, som gör att jag knappt kunnat vara utomhus när det är fint väder. Även den har blivit mirakulöst mycket bättre.

Jag behöver inte längre göra nya saker. För precis allting är annorlunda. Det gör mig så lycklig att dessa soliga dagar kunna strosa runt ute i solen med ett lugn i kroppen och bara njuta. Ni anar inte vilken lyx det är att ha förmågan att kunna göra det.

Hoppas ni också haft en go långhelg!

Nästa logiska steg

Under 2016 kom jag över det här blogginlägget av en av de smartaste personer jag träffat, Gunnar Cedersund. Han är universitetslektor inom systembiologi och jag hade förmånen att få läsa två kurser hos honom under min utbildning.

I inlägget beskriver han att man åstadkommer stora saker genom att göra små saker ofta. Genom att bryta ner sina mål till mindre delar kan man få nästa steg att verka som the next logical step. Det gör att man kan fokusera på nästa steg som känns rimligt istället för ett stort mål som kan verka avskräckande.

Jag har inspirerats mycket av det tankesättet då jag sätter mina mål. De kan tyckas vara små, men på sikt kommer de göra stor skillnad.

Under 2018 har jag börjat meditera 10 min per dag, precis innan jag går och lägger mig. Det är supermysigt! Nu har det gått 100 och jag har nått 1000 min. Ca 15 timmar (!). Det är precis likadant med sparande eller att komma i form. En liten ansträngning gör över tid stor skillnad. När man kommit in i rytmen kan man ta nästa steg i den riktning man önskar.

Jag kommer inte bygga på meditationen ytterligare utan vill fortsätta i utsatt takt. Nu har jag fått naprapatorder på att köra morgongympa ett par minuter per dag. Så det blir nästa vana att bygga in i kroppen.

Forskning visar att man genom vanor kan förändra nervbanor rent fysiskt i hjärnan. Målet är därför inte att meditera eller gymnastisera x antal minuter, utan att åstadkomma en långsiktig förändring av hjärnan och att skapa fysiska behov tills de blivit en del av min person.

Nu får vi se hur väl jag lyckas hålla i detta i längden.

Har du fler bra exempel på fördelaktiga vardagsrutiner?