Portföljtävlingen år 2

Två portföljer tävlar årligen mot varandra. De byts ut efter utkomst av AllBrights jämställdhetsgranskning av svenska börsbolag. Hur det gick under det första året kan ni se här. Nu är årsutvärderingen utförd och jag har bytt bolag i portföljerna.

Strategin ser ut som tidigare:

  • Addera värde till världen & kunderna
  • Jämställt vs ickejämställt bolag (olika för de två portföljerna)
  • Utdelning: > 0,5 %
  • Ha god historisk tillväxt (10 år):
    • Positiv trend för omsättning
    • Positiv trend för vinstmarginal
    • Ha godtyckligt hög vinstmarginal
  • Ha god nuvarande tillväxt (1 år):
    • PEG: 0 – 1
    • Relativ utveckling mot index: > 0
  • Ha en ljus framtid (i mina ögon)

Analysen gjordes för respektive portfölj med hjälp av en screening i Börsdata och export av parametrarna till Excel. Där synade jag snabbt av vilka bolag jag tyckte jag intressanta och undersökte dem närmare. Undersökningen går till såhär:

  • Avanza – Översiktlig verksamhetsidé
  • Börsdata – Aktieutveckling på total tid på börsen, värdering och utveckling av värdering samt på trender under analysfliken
  • Företagets hemsida – Vad gör de? Tror jag på idén?

Hur lång tid det tar beror på antalet bolag man väljer ut att kolla upp. För mig tog det drygt 4 h för båda portföljerna.

Resultat

Jämställda portföljen (Long Time Equality)

2018-11-10 Long TIme Equality - År 2

Ojämställda portföljen (Long Time Goals)

2018-11-10 Long TIme Goals - År 2

I år har portföljerna olika antal innehav och det har varit med sorg i hjärtat som jag sålt en del av förra årets bolag. Så pass att jag startat en ny portfölj där jag har kvar de jag gillat bäst. Den är dock inte offentlig. För min del känns detta som en ny era. Större bolag är ny mark för mig. Vi får se hur det utvecklar sig! Det är roligt att se att både KnowIT och MTG är jämställda, de är så välkomna in i jämställdhetsportföljen, som tidigare saknat den typen av teknikföretag.

Vilken portfölj tippar du kommer gå bäst under kommande år?

Notera att detta inte ska ses som investeringstips och att all investering sker på egen risk.

Annonser

Reflektioner från nobelpriset i medicin

Nyligen presenterades nobelpriset i medicin, som ges till två forskare som bidragit i upptäckten för hur cancerceller kan undgå att bli upptäckt av immunförsvaret. Deras upptäckt har möjliggjort en ny typ av biologiska läkemedel, som blockerar cencercellernas förmåga att undkomma immunförsvaret. Möjligheten att på det sättet ”aktivera” kroppens eget immunförsvar mot cancerceller kallas immunterapi. Upptäckten har banat väg för en ny typ av immunterapi mot cancer som kallas för checkpoint inhibitors.

I figuren beskrivs mer i detalj hur detta kan ske:

Nobelpris i medicin
Bild från New York Times 2018-10-01.

Forskarna upptäckte flera checkpoints:

  • CTLA-4 (Dr. Allison med team)
  • PD-1 (Dr. Honjo med team)

Läkemedel som blockerar checkpointsen aktiverar då kroppens eget immunförsvar mot cancern. Det finns flera godkända på marknaden, den första är basera på CTLA-4 och övriga på PD-1:

  • Yervoy (Bristol-Myers Squibb) – Hudcancer
  • Opdivo (Bristol-Myers Squibb) – Hudcancer, lungcancer, huvud- och halscancer mm
  • Keytruda (Merck) – Hudcancer, lungcancer, huvud- och halscancer mm.

Dessa läkemedel har främst effekt på melanom, hudcancer. För mer solida tumörer (tex. njur- och levercancer) har man inte kunnat påvisa säker effekt enbart av en av dessa läkemedel. För att komma åt bättre effekt och fler typer av cancer testas nu kombinationer av dessa. Man tror att det är det som kommer vara nyckeln till en framgångsrik behandling, ett exempel finns här.

Även om det varit en stor framgång så finns fortfarande orosmoln i horisonten. Checkpoint inhibitors fungerar inte på alla patienter, ger allvarliga biverkningar och är mycket dyra att framställa. En behandling kan uppskattningsvis kosta 1 000 000 kr per patient / år (säger de i artikeln, jag är osäker på hur många doser som behövs). The Guardian har en artikel 2017-09-26 på området om att det finns potential, men det är ännu ingen mirakelkur. Ett citat ur artikeln beskriver det väl:

Text

Anledningen till att jag skriver om det här är för mitt intresse av ett svenska börsnoterat företag inom området, Immunicum. De gör en kombinationsbehandling till dessa nobelprisaktuella läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar. Ni som följer mig vet att jag investerat i bolaget med minst sagt dystra resultat sedan 2014. Det fina i kråksången är fortfarande att deras produkt är mycket billig att framställa. Det kommer spela en avgörande roll för de läkemedel som visar sig ha effekt mot cancer, med tanke på vad checkpoint-läkemedlen kostar att framställa. På måndag den 22:a oktober presenterar de sina pre-kliniska resultat i kombination med checkpoint inhibitors:

”Intratumoral administration av pro-inflammatoriska allogena dendritiska celler som kan lagras ”på hylla” (”off-the-shelf”) i kombination med anti-PD-1 eller anti-CD137 har en synergistisk antitumöreffekt” – enligt Pressmeddelande.

Det framstår som mycket bra timing med nobelpris på området. Jag är minst sagt nyfiken på dessa resultat, speciellt som att de häromdagen annonserade (ännu) en nyemission, se här. Det har varit en lång skumpig resa där jag bitvis haft stunder av tvivel. Nu ser det bättre ut än på mycket länge med ny VD och ny ägarbild. Jag har fortsatt stora förhoppningar om bolagets framtid.

Vad tror du om Immunicums framtid? 

Inlägget innehåller mina personliga åsikter om ett börsnoterat företag och ska inte ses som rådgivning, kom ihåg att allt investerande sker på egen risk.  

Portföljtävling 1 år – Vem vinner?

Tänk att nu har det gått 1 år sedan starten av portföljtävlingen, som är en tävling mellan en jämställd och en ojämställd portfölj utifrån samma strategi. Det har blivit dags för en kort utvärdering innan val av nya medlemmar till portföljerna.

Long Time Equality

2018-09 Long Time Equality 1 år - Innehav

Den jämställda portföljen har på 1 år ökat 13,3 % bättre än index (OMXS30) under samma period. Det är BioGaia (+62 %) och Xano Industri (+47 %) som gått klart bäst under året och bidragit till den största utvecklingen i portföljen. Båda sorterades ut enligt strategin, men inget av dem hade önskat PEG-tal (-0,7  respektive 1,2) när de valdes in i portföljen. Jag har under året medvetet dragit ner på exponering mot fastighet sedan jag själv köpte lägenhet.

2018-09 Long Time Equality 1 år

Portföljen tappade i dagarna sin andra stjärna och har numera en stjärna (riskjusterad avkastning) på Shareville. Vad som ändå glädjer mig är att den har ett sharpkvot på strax under 1,0 vilket enligt det här RikaTillsammansinlägget gör att det finns hopp för en hållbar utveckling av portföljen.

2018-09 Long Time Equality 1 år - Rating.PNG

Sammanfattat kan utvecklingen summeras som klart godkänt resultat, med stabilt ökande i en takt som är något snabbare än index. En stor del av ökningen av skett utifrån relativt få innehav. Det tar jag med mig in i kommande år, då jag inte kommer fylla ut med bolag som inte platsat enligt analysen utan enbart för att sprida risker. Frågan är också om PEG-talet är av mindre vikt än jag trott?

Long Time Goals

2018-09 Long Time Goals 1 år - Innehav

Den här portföljen har slagit alla mina förväntningar under året med hela +60,5 %, vilket är 54 % mer jämfört med index. Det är inte bara ett bolag som bidragit till den fantastiska ökningen, utan flera: Paradox (121 %), Biotage (119 %), Microsoft (50 %), Lifco (47 %), KnowIT (49 %) och så Apple (39 %). Alla dessa bolag hade önskat PEG-tal på mellan 0 och 1, utom Lifco som hade 1,5, i analysen för ett år sedan.

2018-09 Long Time Goals 1 år - Utveckling

Den här portföljen har en riskjusterad avkastning på 4,06 vilket ger den 3 stjärnor på Shareville. Man får komma ihåg att det är mycket bra, men troligen inte är hållbart över tid.

2018-09 Long Time Goals 1 år - Rating

Sammanfattat så överträffade denna portfölj alla mina förväntningar. Jag kommer fortsätta med strategin men även här exkludera bolag som inte riktigt passar in i den.

Förvaltning

  • Jag kommer fortsätta köra 1 års cykler med halvårs utvärdering eftersom att en hög sharpkvot kräver det. Just nu börjar index ticka på snabbare än båda portföljerna, vilket ger mig en magkänsla för att det är dags att se över dem (enligt plan).
  • Antal innehav kommer inte att vara lika i de båda portföljerna utan bestämmas utifrån vilka bolag som platsar enligt strategin.
  • Jag kommer att fylla på i bolag som går bra under kommande år, även om det leder till ojämvikt i portföljen.
  • Funderar på att inkludera MA200 som parameter kommande år.

Sammanfattning

2018-09 Vinnarbild

Vinnare under premiäråret av portföljtävlingen är den ojämställda portföljen! Även om den jämställda portföljen var en god medtävlare så räckte det inte hela vägen fram. Stort tack till er som följt tävlingen och peppat mig på vägen. Denna resa har givit mig ett ökat ekonomiskt självförtroende. Det ska bli väldigt intressant att se vad kommande år har att bjuda på. Då kommer vi få en ledtråd i frågan om jag enbart haft tur eller om det strategiska arbetet fungerar.

Vad tror du? 

Notera att detta inte ska ses som finansiell rådgivning. 

Att skapa värde

Jag är av övertygelsen att för att bolag ska bli framgångsrika på sikt behöver de skapa ett värde för kunden och världen. Unga är dag betydligt mer värderingsstyrda än tidigare, det ökar med varje generation. Dels för att det kommer att generera försäljning men också för att det kommer attrahera den mest attraktiva arbetskraften. Avkastningen kommer sedan som en bonus på köpet. Det är en fråga jag ställer mig inför varje investering. Vad bidrar företaget med i världen?

Inom investeringsvärlden är det många som pratar om långsiktigt sparande i sk. fina bolag (trots att få kan definiera vad ett fint bolag är). Inför senaste uppesittarkväll där Cloetta var besökare fick man ställa sin fråga till Jacob Broberg, ansvarig för investerarrelationer på Cloetta. Cloetta anses av en del vara ett fint bolag.

Jag passade då på att ställa frågan: ”På vilket sätt bidrar de till att skapa värde i världen?”

Av responsen att döma tyckte flera av er att frågan var väl hård och inte av intresse för en investerare. Jag skulle vilja hävda att det är precis tvärtom.

Svaret jag fick av Jacob Broberg var: ”Alla behöver unna sig något gott då och då. Det skapar glädje, jobb och skatteintäkter.” 

För mig är detta intressant. Först behöver alla unna sig något då och då. Frågan är om Cloettas produkter ingår i människors definition av att unna sig? Det är en rent personlig reflektion eftersom jag själv snarare förknippar godis med destruktivt beteende, det behöver inte alls vara så för resten av er. Sedan kan jag inte låta bli att fundera över att alla bolag skapar glädje, jobb och skatteintäkter. Det är inte alls unikt för Cloetta.

Svaret ger mig inga bra vibbar, känslor av en gammaldags kultur och visar på dålig transparens. Detta eftersom Cloetta själva är mycket medvetna om faktumet att vanligt godis inte längre anses som bidrar med värde i världen, utan snarare gör oss sjuka. De ger sig in på nöt-snacks-marknaden med rätt snabba steg. Det ger mig vibbar av att Cloetta antingen inte själva vet vad de vill och om de vet det, inte vill kommunicera det till sina investerare.

För att inte enbart ge negativ kritisk vill jag komma med ett tips till företag likt Cloetta. Hade svaret varit mer specifikt och mer kundfokuserat hade jag köpt det svaret. Då visar det att företaget vet vilket värde de skapar för kunden. Ett exempel skulle kunna vara:

”Vi vill finnas där för er och bidra med rätt produkter i de ögonblick ni vill ladda energi”

Hur är det relevant för mig som investerare? Jo, jag vill investera i bolag som vet och kan kommunicera att de förstår sina kunders behov. Jag vill att de själva ska förstå huvudfokuset för deras verksamhet. Om inte det är tydligt visar det också på ett oaktsamt resursslöseri längre ned i kedjan. Det är mycket svårt att vara effektiv om man inte förstår i vilken riktning man ska arbeta i. Det är av stort intresse förtroendemässigt för var jag ska välja att placera mina pengar, speciellt om de är investeringar på lång sikt.

I mina ögon är frågan Vad bidrar företaget med i världen? ett perspektiv jag saknar från investerar håll. Ställ gärna frågan du med, så bidrar vi tillsammans med kundfokus på sikt.

Håller du med?
Gör du inte det?
Berätta gärna hur du tänker.

 

 

 

/ Vill passa på att säga att jag inte har något emot varken Cloetta eller Jacob Broberg eller är ute efter att hänga ut någon, men att detta är ett bra exempel som förekommer i många fall och som jag känner saknar motpart i en diskussion.

Höga värderingar?

På Aktiespararnas event med George Bol (se mer här) hade jag förmånen att få prata med honom innan eventet. Vi diskuterade värderingar och det togs även upp under föreläsningen: Dagens värderingar är mycket högre än snittet. Därför bör man vara försiktig på dagens aktiemarknad. Jag har resonerat precis som George och bygger därför buffert istället för att investera för majoriteten av sparpengarna.

För någon vecka sen var jag på automationsföretagets Rockwells event Life Science Forum 2018 med jobbet. De presenterade lösningar för Pharma 4.0 och potientiella vinster med digitalisering.

Bland annat berättade de om Biogen som bygger Next Generations-fabrik i Schweiz. Med den ska de kunna reducera tillverkningskostnaderna ner till 1/5-del av dagens kostnader. De berättade om ett annat företag, vars utvecklingsavdelning kunde utföra 50 % fler projekt med samma personal efter en lyckad installation av digitaliseringsprojekt.

Det har slagit mig nu efteråt att om företagen efter lyckad digitalisering (lättare sagt än gjort) kan producera mycket mer effektivt och genomföra fler projekt till en kostnad som är betydligt lägre än tidigare. Betyder inte det att de kommer kunna växa snabbare än företag kunnat göra tidigare? Att mycket höga värderingar för en del företag är befogade, nästintill rimliga för deras potentiella tillväxttakt? Nu börjar jag att ändra åsikt om min allokering mellan buffert & investeringar. Om man lyckas välja rätt företag finns istället en mycket god tillväxtpotential.

Kom också ihåg att ca 50 % av alla IT-projekt misslyckas, så det gäller att plocka ut rätt russin ur kakan.

Vad säger ni om det resonemanget?

Referat från börsdatakvällen

Närvarade för första gången på ett aktiespararevent i min nya hemstad Uppsala. Det var väldigt roligt att få träffa flera personer i verkligheten, som jag innan följer på Twitter. En av dem var George Bol, som var dagens stjärna. Han presenterade en enkel, pragmatisk investeringsstrategi och Börsdata. Fick stor respekt för hans kunskaper och erfarenhet. Här kommer mina reflektioner från avsnittet om investeringsstrategi.

Investeringsstrategi

Endast 30 % av de börsnoterade företagen i Sverige går med vinst. Om man sållar bort de företag som inte går med vinst så har man dramatiskt ökat sina chanser att prestera väl på sikt.

När man analyserar ett bolag ska man fokusera på de 20 % som bidrar till 80 % av avkastningen. Det är en välkänd regel, sk 80-20-regeln som kan användas i många sammanhang. I det här sammanhanget betyder det att man ska fokusera på:

  • Rapportdata
  • Nyckeltal

Övriga analysparametrar är viktiga, men inte av huvudsaklig betydelse.

Nyckeltal för att hitta lönsamma företag

Andel aktier
De företag som har minst antal nyemissioner snittar 128 % avkastning över 5 år.

Utdelning
De företag som ger utdelning över 5 års tid har i snitt 178 % avkastning över 5 år.

Hög lönsamhet
Här finns olika nyckeltal, tex höga marginaler eller avkastning på kapital. ROA är ett bra nyckeltal, där 10 % motsvarar bra lönsamhet.

Nyckeltal för att hitta stabil tillväxt

  • Omsättningstillväxt
  • Marginaltillväxt
  • Vinst- & utdelningstillväxt

Det här gäller för alla bolag förutom investmentbolag, banker och fastighetsbolag.

Nyckeltal för bedömning av värdering

PE-talet
Välkänt mått på värdering. Dubbelkolla också om värdet är rimligt jämfört med övriga år/kvartal, så att det inte finns en undantagspost i redovisningen som ger ett missvisande PE-tal.

PEG-talet
Det är inte helt enkelt att bedöma om värderingen, dvs PE-talet, är rimligt. Då kan man använda PEG för att jämföra det med hur snabbt ett bolag växer. PEG = 1 anses vara en rimlig värdering.

Reflektioner

Först och främst vill jag ge beröm till George, han visade mycket pedagogiska figurer med datastöd för teorierna han la fram. Resonemang framstod som mycket trovärdigt och jag blev inspirerad av den enkla approach han förmedlade. Var glad att min yngre bror var med mig på eventet, jag hade definitivt behövt höra Georges tankar och tips för 10 år sedan.

En sak som gjorde mig glad var att mina nya strategier (generell strategi, egen inriktning & jämställd inriktning) till stor del följer George investeringsfilosofi och resonemanget om att man genom den hittar bolag som är lönsamma över tid. För min del har dessa, sedan september, varit mycket lönsamma.

Jag förstår att man till småsparare rekommenderar en säker investeringsapproach mot bolag som går med vinst. Samtidigt, måste företag också våga investera och tillåtas visa negativa siffror för att man ska nå framgång i ett senare skede. Hur skulle samhället se ut om ingen vågade spendera pengar på stora investeringar som ännu inte genererar vinst? Sen om det är småsparare eller andra investerare som ska ta det ansvaret överlåter jag till var och en personligen att bedöma.

Sammanfattningsvis är jag väldigt glad och tacksam för de tips och diskussioner som kvällen genererade. Varmt tack också till Maud och aktiespararna som anordnat eventet. Fick mersmak så det var första, men absolut inte sista gången ni kan träffa mig ute på aktieevent. Ser fram emot att träffa fler av er!

 

 

Om motivation & att slå index

Lyssnade på en väldigt intressant avsnitt av Jan och Caroline Bolmeson (under namnet RikaTillsammans) om deras lärdomar för hur man kan investera sig till ett rikare liv. Älskar deras lugna och rationella resonemang! De påpekar att majoriteten av pengarna på börsen placeras utav professionella investerare. Att lägga sin (fri)tid på att försöka slå heltidsproffs kan tyckas lönlöst, ändå försöker så många att göra det. Jag är inget undantag. 

Test av strategier genom min portföljtävling kan du läsa mer om här.

Den enkla och riskminimerade vägen till en ökande kassa är att följa olika världsindex. Det sägs att endast 0,6 % slår index över tid. Är det värt att lägga ner tiden på att försöka bli bäst, när du kan prestera som resten av världen och samtidigt få mer fritid? Det är dessutom inte ens säkert att man lyckas, snarare tvärtom rätt osannolikt. Jan menar (liksom forskning visar) att det heller inte spelar någon roll att vi lägger (fri)tid på att försöka bli bäst. Stora bolag har experter och kapital att göra allt bättre än någon som har investering som sin hobby.

Han påpekar också att det i många fall är välutbildade ingenjörer som tror att de är bättre än snittet och misslyckas med sina investeringar. I sånt fall är det bättre att placera i index. Tack Jan, bra tips som träffade mitt i prick! Det hade ökat min avkastning betydligt under 2010 – 2017 då jag underpresterat index. Att man lär sig lite på vägen känns som en klen tröst.

Tidigare har jag mest sett det som en hobby relaterat till mitt utbildningsområde och mitt intresse för entreprenörskap. Det var inte förrän jag började arbeta och pengarna började rulla in kontinuerligt som jag bestämt styrde skutan mot säkrare investeringar. Mikael Syding gav en gång ett tips jag tagit med mig, som sänkte guarden för perfektions-djävulen:

”Det spelar ingen roll vad du har för strategi, bara du har en strategi!”

Min motivation till att investera handlar inte enbart om att få pengar att växa eller att slå index, utan grundar sig också i en personlig frustration över hur världen ser ut. Kvinnor har idag inte samma ekonomiska möjligheter inom avancemang på jobbet och lönemässigt som sina manliga kollegor. Det blev tydligt för mig under studietiden och när vi som studerade tillsammans skulle ge oss ut på arbetsmarknaden.

Den stereotypa bilden av en ingenjör finns kvar, liksom den sterotypa bilden av klassiska ”kvinnoyrken” som laborant. Det straffar kvinnor redan från start i arbetslivet, både med vilka jobb de får och vad de tjänar. Skulle man enbart gå på kompetens, skulle det inte se ut såhär. Det påverkar individers självkänsla och det påverkar företagens prestationer, så kallad loose – loose-situation.

Hur löser man det? Det handlar om makt och det handlar om pengar. En stor del av min motivation handlar om att öka kvinnors inflytande i affärsvärlden genom mina investeringar. Det motiverar mig att investera i jämställda bolag. Dessutom visar studier att jämställda bolag levererar bättre än index. Diversitet inom styrelser, ledningar och team borde också minska marknadsrisken och öka sannolikheten att leverera det kunden efterfrågar. Se exempel här & här samt i inforutan:

2018-02 Framtidsfeministens data
Printscreen med data från framtidsfeministen

Åter till att försöka slå index. Hur mycket jag än gillar Jan & Carolines ödmjuka inställning och investeringsapproach så håller jag inte med dem. Det finns idag stora systemfel i dagens affärsmarknad och likaså i index. Om man vill slå index måste man göra någonting annorlunda än index. Vad händer om man investerar exempelvis jämställt? En sådan investeringsfilosofi skulle per definition skilja sig från index.

I teorin skulle man (tack vare AllBright & Börsdata) kunna investera i jämställda bolag med en kvantitativ strategi som inte tar mycket tid i anspråk. Alltså: Slå index med lägre risk än index, med bibehållen fritid. Som bonus bidrar man med små steg i rätt riktning till en lite mer jämställd värld. Låter som en bra deal i teorin, därför testar jag den i praktiken (här).

Vad tror du? Är jag ännu en i raden av dumdristiga ingenjörer som tappert försöker slå index eller har vi hittat något här som är värt att följa?

Note: Icke-sponsrat inlägg. Det ska heller inte ses som en rekommendation utan representerar privata filosofier.