Framtidens Life Science

Är på Uppsala Innovation Day och lyssnat på den otroligt inspirerande Mouna Esmaeilzadeh som pratat om framtidens life science. För den som inte känner igen henne är hon läkare, neuroforskare, entreprenör och tv-personlighet som startade Scilife Clinic, en klinik som använde senaste tillgängliga tekniken för att upptäcka sjukdomar i tid och förlänga livslängden.

Hon berättar att vår hjärna lurar oss. Den använder tidigare erfarenheter för att tolka det vi ser. Tex kan en svartvit bild på jordgubbar uppfattas som röd, baserat på vår tidigare erfarenheter av jordgubbar.

”Låt inte din gamla hjärna begränsa dina möjligheter.”

Vidare berättar hon att utvecklingen är exponentiell, vilket är svårt för hjärnan att förstå. Jämfört med senaste 100 årens utveckling kommer vi accelerera. Kommande 100 åren kommer motsvara utvecklingen som skett senaste 12 000 åren, i en takt vi har svårt att föreställa oss. Tex när hon startade sin klinik tog det år och miljoner dollar att sekvensera DNA, när hon sålde kliniken tog det ett par timmar och hade en prislapp på 1000 dollar. Ha med den utvecklingen i beräkningen.

Hennes bästa livstips är att göra något för andra, att hjälpa sina vuxna barn med något ökar livslängden på föräldern med år. Har man inga barn kan man hjälpa andra, så minskar dödligheten med 60 % (!). Var egoistisk och hjälp andra.

Vidare diskuterades hur vi människor genom teknik kan skapa oss superkrafter. Robotarna kommer att göra oss mer mänskliga, tänk att kunna känna kärlek 100 gånger starkare. Hon tipsar om att hitta en mening i något utöver det robotar kan göra och uppmuntrar oss att coacha våra barn att förkovra sig i en passion (åt gången). Se till att få bort att runtomkring som gör det blurrigt och tar fokus från passionen. Tänker att det även gäller oss vuxna.

Med teknikens hjälp kommer vi även kunna bromsa åldrandet. Vad skulle du göra om du blev 150 år?

Kan varmt rekommendera er att lyssna på henne. 💕🤗

Annonser

Reflektioner från nobelpriset i medicin

Nyligen presenterades nobelpriset i medicin, som ges till två forskare som bidragit i upptäckten för hur cancerceller kan undgå att bli upptäckt av immunförsvaret. Deras upptäckt har möjliggjort en ny typ av biologiska läkemedel, som blockerar cencercellernas förmåga att undkomma immunförsvaret. Möjligheten att på det sättet ”aktivera” kroppens eget immunförsvar mot cancerceller kallas immunterapi. Upptäckten har banat väg för en ny typ av immunterapi mot cancer som kallas för checkpoint inhibitors.

I figuren beskrivs mer i detalj hur detta kan ske:

Nobelpris i medicin
Bild från New York Times 2018-10-01.

Forskarna upptäckte flera checkpoints:

  • CTLA-4 (Dr. Allison med team)
  • PD-1 (Dr. Honjo med team)

Läkemedel som blockerar checkpointsen aktiverar då kroppens eget immunförsvar mot cancern. Det finns flera godkända på marknaden, den första är basera på CTLA-4 och övriga på PD-1:

  • Yervoy (Bristol-Myers Squibb) – Hudcancer
  • Opdivo (Bristol-Myers Squibb) – Hudcancer, lungcancer, huvud- och halscancer mm
  • Keytruda (Merck) – Hudcancer, lungcancer, huvud- och halscancer mm.

Dessa läkemedel har främst effekt på melanom, hudcancer. För mer solida tumörer (tex. njur- och levercancer) har man inte kunnat påvisa säker effekt enbart av en av dessa läkemedel. För att komma åt bättre effekt och fler typer av cancer testas nu kombinationer av dessa. Man tror att det är det som kommer vara nyckeln till en framgångsrik behandling, ett exempel finns här.

Även om det varit en stor framgång så finns fortfarande orosmoln i horisonten. Checkpoint inhibitors fungerar inte på alla patienter, ger allvarliga biverkningar och är mycket dyra att framställa. En behandling kan uppskattningsvis kosta 1 000 000 kr per patient / år (säger de i artikeln, jag är osäker på hur många doser som behövs). The Guardian har en artikel 2017-09-26 på området om att det finns potential, men det är ännu ingen mirakelkur. Ett citat ur artikeln beskriver det väl:

Text

Anledningen till att jag skriver om det här är för mitt intresse av ett svenska börsnoterat företag inom området, Immunicum. De gör en kombinationsbehandling till dessa nobelprisaktuella läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar. Ni som följer mig vet att jag investerat i bolaget med minst sagt dystra resultat sedan 2014. Det fina i kråksången är fortfarande att deras produkt är mycket billig att framställa. Det kommer spela en avgörande roll för de läkemedel som visar sig ha effekt mot cancer, med tanke på vad checkpoint-läkemedlen kostar att framställa. På måndag den 22:a oktober presenterar de sina pre-kliniska resultat i kombination med checkpoint inhibitors:

”Intratumoral administration av pro-inflammatoriska allogena dendritiska celler som kan lagras ”på hylla” (”off-the-shelf”) i kombination med anti-PD-1 eller anti-CD137 har en synergistisk antitumöreffekt” – enligt Pressmeddelande.

Det framstår som mycket bra timing med nobelpris på området. Jag är minst sagt nyfiken på dessa resultat, speciellt som att de häromdagen annonserade (ännu) en nyemission, se här. Det har varit en lång skumpig resa där jag bitvis haft stunder av tvivel. Nu ser det bättre ut än på mycket länge med ny VD och ny ägarbild. Jag har fortsatt stora förhoppningar om bolagets framtid.

Vad tror du om Immunicums framtid? 

Inlägget innehåller mina personliga åsikter om ett börsnoterat företag och ska inte ses som rådgivning, kom ihåg att allt investerande sker på egen risk.  

Höga värderingar?

På Aktiespararnas event med George Bol (se mer här) hade jag förmånen att få prata med honom innan eventet. Vi diskuterade värderingar och det togs även upp under föreläsningen: Dagens värderingar är mycket högre än snittet. Därför bör man vara försiktig på dagens aktiemarknad. Jag har resonerat precis som George och bygger därför buffert istället för att investera för majoriteten av sparpengarna.

För någon vecka sen var jag på automationsföretagets Rockwells event Life Science Forum 2018 med jobbet. De presenterade lösningar för Pharma 4.0 och potientiella vinster med digitalisering.

Bland annat berättade de om Biogen som bygger Next Generations-fabrik i Schweiz. Med den ska de kunna reducera tillverkningskostnaderna ner till 1/5-del av dagens kostnader. De berättade om ett annat företag, vars utvecklingsavdelning kunde utföra 50 % fler projekt med samma personal efter en lyckad installation av digitaliseringsprojekt.

Det har slagit mig nu efteråt att om företagen efter lyckad digitalisering (lättare sagt än gjort) kan producera mycket mer effektivt och genomföra fler projekt till en kostnad som är betydligt lägre än tidigare. Betyder inte det att de kommer kunna växa snabbare än företag kunnat göra tidigare? Att mycket höga värderingar för en del företag är befogade, nästintill rimliga för deras potentiella tillväxttakt? Nu börjar jag att ändra åsikt om min allokering mellan buffert & investeringar. Om man lyckas välja rätt företag finns istället en mycket god tillväxtpotential.

Kom också ihåg att ca 50 % av alla IT-projekt misslyckas, så det gäller att plocka ut rätt russin ur kakan.

Vad säger ni om det resonemanget?

Precisionsmedicin

Organisationen Sweden Bio har kommit ut med en rapport där svenska företag inom området som kallas precisionsmedicin. Det är den första kartläggningen av företag inom området i Sverige, det inkluderar redan 76 företag. Här kommer en update på området från mig inspirerad av rapporten.

Precisionsmedicin är inte riktigt samma sak som personlig medicin. Vid personlig medicin är varje behandling specifik för en enskild individ. Istället handlar det om att kategorisera individer i mindre grupper, med hjälp av diagnostik. Där behandlingen riktas till denna grupp av patienter. Det skiljer sig mot dagens behandlingar då man istället behandlas enligt en ”alla är lika”-approach.

Framtidens läkarvård och medicin är datadriven. Nu när både datorer och tekniken kommit ikapp för att utföra big data-analyser på riktigt händer spännande saker. Life Science inkluderar många olika områden, som var och en är otroligt komplexa. Idag har flera forskningsområden redan kommit långt:

  • – 2003 Human Genome Project (HGP), där människans DNA sekvenserades.
  • 2003 – 2017 Human Protein Atlas (HPA), där människans proteiner har identifierats.
  • 2008 – Human Microbiome Project (HMP), där människans mikrobiom kartläggs.

Det som fascinerar mig är de synergieffekter som kommer i takt med att nya områden kategoriseras och med teknikutvecklingen. Här har vi ännu bara nosat på vad man kommer kunna åstadkomma i framtiden!

Vilka konkurrensfördelar finns för Sverige? Sverige har en statlig vård med både journaler och biobanker, som gör att man kan samla in data på ett sätt som inte är möjligt i andra länder. Ett av de största kartläggningsprojekten utfördes vid ett svenskt universitet. Konkurrensfördelarna är alltså till stor del plattformar som:

  • Science for Life Laboratory (bioinformatik)
  • Human Protein Atlas (projekt från KTH)
  • Nationell biobank och sjukvårdsregister

Vi har dessutom bra forskning och utbildning inom teknik vid flera universitet. Senaste åren har start-up-inkubationerna blommat ut rejält i anslutning till universiteten. Det kan konstateras att det är de små företagen som driver innovation inom området! Deras produkter och projekt finns listade i rapporten för den som vill se dem i detalj.

Rapporten lyfter speciellt fram några områden:

  • Cancer
  • Infektioner
  • Bildbehandling
  • Biopsier

Det finns några stora företag i Sverige, som agerar som samarbetspartners på området:

  • Astra Zeneca
  • Pfizer
  • Thermo Fischer

De mindre företag jag varit i kontakt med på ett eller annat sätt är:

  • Affibody (drug delivery teknologi)
  • AroCell (cancerdiagsnostik blodprov) – nuvarande aktieinnehav
  • Olink (diagnostik proteiner blodprov)
  • AMRA Medical (bildanalys av olika typer av kroppsfett)
  • BioReperia (teknologi för toxstudier och snabbare utveckling av cancerläkemedel)
  • Sectra (bildanalys bla screening för bröstcancer)

Som diskussion kan man säga att området för precisionsmedicin har stor potential globalt men också i Sverige. Sverige har en del positiva konkurrensfördelar, men jag tror personligen att vi får passa oss för andra länder och företag som Fitbit, Apple etc. som samlar in stora mängder data av betydligt högre upplösning än våra patientjournaler. SwedenBios rapport framställer oss som mer konkurrenskraftiga än vad jag personligen ser idag.

Jag tror att områdena precisionsmedicin och personlig medicin kommer mötas från båda håll. Företag inom personlig medicin kommer upptäcka samband inom precisionsområdet och vice versa. Gränslandet mellan wellness, idrottsmedicin och medicin växer också samman. Inom personlig medicin finns idag flera svenska företag som inte presenteras i rapporten. Bland annat:

  • Natural Cycles (menscykel)
  • Metabogen (mikrobiom)
  • DoloRadix (smärta)

Jag tror också att vi stirrar oss väl blinda på nuvarande läkemedelsföretag. Istället kommer de nya lösningarna komma från sidan eftersom de nya innovativa lösningarna kommer förändra nuvarande välfärdssystem och intäktsmodeller för jättarna. Jättarna kommer alltså själva inte att investera i sådana lösningar, eller tro på deras potential, utan sitter än så länge mätta och belåtna med nuvarande system. Det här kommer såklart ändras med generationsskiften inom företagen, men det tar lång tid. På den tiden hinner de rena teknikföretagen springa om.

Vad som är värt att ha med sig är att detta område kommer växa exponentiellt. Dvs, snart kommer en dag när precisionsmedicinska tillämpningar börjar hjälpa varandra. Då kan vi prata samhällsförändring! Läkare kommer få en helt annan roll än idag. Sjukvården kommer helt att förändras. Vi kommer titta tillbaka och fnissa åt ut vi diagnostiserar och behandlar patienter idag.

Det är riktigt roligt att se den här första rapporten över precisionsmedicin i Sverige. Ser fram emot att se tillämpningarna i praktiken!

Finns det något företag jag missat som du tycker är värt att nämnas i detta sammanhang?

Note: Helt oberoende inlägg.

Risky Business

Det finns en till portfölj jag inte velat visa er än, som kallas för Risky Business. Här investerar jag i mindre bolag med främst bioteknikbolag i utvecklingsfas, med en tidshorisonten på ca 5 år. Portföljen präglas mer av investering på sikt än trading. Entreprenörskap är något jag tycker är intressant. Därför testar jag mina färdigheter inom en bransch jag strävar efter att lära mig mer om.

Portföljen har däremot inte utvecklats i linje med förhoppningarna. Det är den jag har syftat på tidigare, när jag menat att jag inte slår index. Inte oväntat kanske. Precis som Anna Svahn påpekat har denna portfölj blivit en mer långsiktig investering, lite som ursäkt för att det inte gått som tänkt.

Varför har dem då kvar? Jo, för att jag inte vågar vara utan dem.

Nuvarande innehav

Portföljen har förändrats en del längs med vägen. Nu har jag bestämt mig för att hålla på innehaven längre. Immunicum, AroCell och Simris är alla utvecklingsbolag medan Biotage och BioGaia är välutvecklade bolag inom biosektorn. Swingtradar de två senare.

2018-03 Risky Business - Innehav

Utvecklingen under drygt 2,5 år

Det gick bra ett tag, innan Immunicum gjorde alla sina aktieägare besvikna. Nu gör det lite ont i hjärtat och de kommer inte med uppdatering förrän om 1 år, minst.

2018-03 Risky Business - Utveckling

Hur hittar jag bolagen?

I utbildningen tog olika grupper fram en eller flera produktionsprocesser till olika företag. Under mitt år jobbade vi med processer för produkter för Simris Alg och Hansa Medical eller som skulle motsvara konkurrerande produkter. På så vis hittade och dem och en kursare visade mig möjligheterna med Twitter.

För ett par år sedan screenade jag även Sveriges marknad inför exjobb och arbetssökande. Numera lägger jag en del av min tid på omvärldsbevakning via Twitter och LinkedIn. Det är som med finanstwitter, att när man väl följer en del kanaler trillar nyheterna in automatiskt.

Kort utvärderingsmetodik

Bara för att man hittar ett bolag betyder det inte att det är ett intressant investeringscase. Det jag gillade med både Hansa Medical och Simris Alg var att de har en smart affärsidé och en relativt enkel (läs billig) produktionsteknik. Det betyder att det framöver kommer gå att tjäna pengar med god marginal.

Det kan tyckas självklart, men i det här branschen är det inte alls självklart. Många av de nya läkemedlen för cancer tillverkas tex. till produktionskostnader på 500 000 kr/dos. Det var en anledning till att jag fastnade för nästa bolag, Immunicum, som löst den kostnadsfrågan i kombination med goda studieresultat.

Tillverkning av probiotika kan göras i stor skala och är mycket lönsamt, liksom försäljning av analysinstrument och förbrukningsvaror till labb. Båda dessutom på marknader som är växande, vilket är anledningen till att BioGaia och Biotage finns i portföljen.

Arocell finns med för att de löser ett stort problem inom cancerdiagnostik: Med deras lösning kan man mäta tumörprogression genom ett blodprov. Idag kan man endast mäta tumörprogression genom biopsi eller genom bild-diagnostiska metoder vilket gör att tumören redan måste ha växt i storlek innan man kan upptäcka hur allvarlig cancern är eller utvärdera om behandlingen har fungerat.

Jag försöker alltså hitta bolag med skalbara affärsidéer som jag tror på för framtiden. De är relativt få och en av anledningarna till att denna portfölj inte innehåller så många bolag.

Lärdomar

En viktig lärdom är att på 2,5 år har de mer stabila bolagen Biotage och Biogaia genererat högst avkastning. Angående de mindre bolagen är jag ofta inne lite för tidigt för mitt eget bästa och underskattar ansträngningen från forskning till marknad. Det tar längre tid och kostar mer pengar än man kan tro att ta fram en läkemedelskandidat. Det är egentligen inget nytt och här upplever jag det från investerarhåll. Tålamod och timing, viktigt eller bara en dålig ursäkt?

Lärdomen i de mindre bolagen är att kompetens hos ledning och styrelse har större roll i arbetet än jag tidigare anat. Har tidigare trott att många i de befattningarna har rätt kompetens, nu vet jag att man bör vara mer observant och granska utvecklingen mer kritiskt.

Sen har jag gjort misstaget att sälja för tidigt. Grämer mig något att jag sålde Hansa Medical på mellan 50 – 70 kr. I det caset var det ingen som ville ta i aktien när den månader tidigare var värd 19 kr. Tar med mig lärdomen om att det kan svänga snabbt i värdering från marknaden och att inte sälja av allt på en gång. Marknaden har värderat det här caset mycket högre än jag kunnat ana.

För mitt Immunicum-innehav skulle jag tjänat på att ha en exit-strategi. Nu har jag förlorat 50 % av min investering på kort tid. Det är en smärtsam läxa som jag får lära av, samtidigt som den aktie nu är inne i en fas likt den Hansa Medical var i på 19 kr. Dvs, ingen vill ta i aktien. Ska erkänna att jag inte vågar gå ur denna gång, då jag fortfarande tror på den grundläggande affärsidén.

Har också haft många ägg i samma kort. Det är inte att föredra. Tänk på hjärtat!

Mer om innehaven

Tänkte skriva några inlägg om innehaven framöver.

Note: Icke-sponsrat inlägg som inte heller ska ses som en rekommendation. Det är endast personliga åsikter i inlägget.