Modifierad strategi

Det har blivit dags att förbereda byte av bolag i portföljerna. Måste erkänna att det känns både motigt och spännande med en nystart. Själva bytet sker när AllBright släppt sin senaste rapport över jämställda bolag i oktober.  Jag använder mig av det fantastiska verktyget Börsdata för att ladda ner bolagens parametervärden, sedan filtrerar jag och betygsätter i Excel.

Strategin ser ut som följande:

  • Addera värde till världen & kunderna och ha en ljus framtid (i mina ögon)
  • Ha god historisk tillväxt (10 år):
    • Positiv trend för omsättning
    • Positiv trend för vinstmarginal
    • Ha godtyckligt hög vinstmarginal
  • Ha god nuvarande tillväxt (1 år):
    • Relativ utveckling mot index: > 0
    • PEG: 0 – 1
  • Utdelning: > 0,5 %

Jag kommer att ha med MA200 i år för att se om det påverkar utfallet. Antal bolag är fritt i båda portföljerna och jag önskar en viss spridning mellan olika branscher.

Förvaltning under året:

  • Fyll på i bolag som går bra
  • Sälj bolag som uppvisar negativa trender (minst 3 år på rad) i parametrarna

Jag har identifierat att vindarna vänt mot säkrare placeringar och större bolag. Det ska bli mycket intressant att se hur det påverkar utfallet av strategin.

Vad tror ni om det?

Annonser

Fokusera sparandet

Har hittat en tråd i Economista (Aktier och investeringar) – gruppen på facebook om snåltips i vardagen med en otrolig mängd kommentarer. Först vill jag säga att jag är otroligt imponerad över vad folk gör för att spara pengar. De flesta tipsen handlar om ”gör-det-själv”-aktiviteter. Det blir däremot en enkelriktad debatt mot att enbart spara pengar. Samma resonemang kan vi se i #Sparadkrona på Twitter, där man ska spara på kronorna till varje pris (lite överdrivet kanske, men ni förstår poängen).

För min del finns det tre resurser i vardagen: pengar, tid & energi. En besparing av ena innebär ofta även ett användande av en annan resurs. Här kommer exempel kan vara besparingar beroende på alternativkostnad. Vilka alternativ som passar dig bäst beror på vilken prioritering du har i livet just nu. Det är många som använder just tid och energi för att spara pengar, så vi tar det som exempel i det här inlägget.

Här tycker jag ofta debatten blir ensidig mot vad man kan göra för aktiviteter för att spara pengar. Alltifrån matlåda till att köra diskborsten i diskmaskinen. De är alla bra tips. Jag önskar däremot se perspektiv på vilka åtgärder som gör störst skillnad i vardagsekonomin. Då skulle man fokusera sin tid och energi på de aktiviteter som har störst påverkan och sen faktiskt strunta i de små. För den tiden och energin kan man fokusera på andra mer värdeskapande uppgifter i livet.

Det gäller alltså att fokusera åtgärderna till de aktiviteter som gör störst skillnad. För det behöver man data. Om jag gissar så tror jag att mina möjliga besparingar se ut såhär:

Pareto vardagsutgifter

Det skulle göra att prio för besparingar bör vara att skapa ett liv utan bil, ta med matlåda och äta vegetariskt för att få ner matkostnaderna.

Här bör man se upp! Jag kom här på mig själv med att göra en tankevurpa. Låt oss istället titta på hur det faktiskt ser ut i verkligheten.

2018-09 Kostnader 2018-aug

Här kommer transport längre ner i prioritet. Så prioritet för mig borde vara att få ner utgifter inom:

  1. Bas (mat, shopping och behandling, som är mycket kostsam)
  2. Okategoriserat (mest flyttrelaterade utgifter)
  3. Boendekostnader
  4. Transport

Jag bör utifrån detta fortsätta med matlådor, dra ner på shoppingen, flytta (ej aktuellt) och sälja bilen. Allt sparande är positivt, om man på riktigt vill optimera sin livsstil så rekommenderar jag att se över sina utgifter på detta sätt. På så vis kan man prioritera de aktiviteter som gör störst skillnad för dig.

Det vill säga du behöver inte göra allt. Ibland kan jag alltså slarva med att ta med kasse till affären, köpa en kaffe ute osv. utan att få dåligt samvete. Detta eftersom dessa aktiviteter ändå inte skulle göra sån stor skillnad just nu i min ekonomi. Du kan istället lägga den tiden och energin på andra saker i livet som betyder mer för dig.

Vilka utgifter gör störst skillnad i din vardag?

 

 

Portföljtävling 1 år – Vem vinner?

Tänk att nu har det gått 1 år sedan starten av portföljtävlingen, som är en tävling mellan en jämställd och en ojämställd portfölj utifrån samma strategi. Det har blivit dags för en kort utvärdering innan val av nya medlemmar till portföljerna.

Long Time Equality

2018-09 Long Time Equality 1 år - Innehav

Den jämställda portföljen har på 1 år ökat 13,3 % bättre än index (OMXS30) under samma period. Det är BioGaia (+62 %) och Xano Industri (+47 %) som gått klart bäst under året och bidragit till den största utvecklingen i portföljen. Båda sorterades ut enligt strategin, men inget av dem hade önskat PEG-tal (-0,7  respektive 1,2) när de valdes in i portföljen. Jag har under året medvetet dragit ner på exponering mot fastighet sedan jag själv köpte lägenhet.

2018-09 Long Time Equality 1 år

Portföljen tappade i dagarna sin andra stjärna och har numera en stjärna (riskjusterad avkastning) på Shareville. Vad som ändå glädjer mig är att den har ett sharpkvot på strax under 1,0 vilket enligt det här RikaTillsammansinlägget gör att det finns hopp för en hållbar utveckling av portföljen.

2018-09 Long Time Equality 1 år - Rating.PNG

Sammanfattat kan utvecklingen summeras som klart godkänt resultat, med stabilt ökande i en takt som är något snabbare än index. En stor del av ökningen av skett utifrån relativt få innehav. Det tar jag med mig in i kommande år, då jag inte kommer fylla ut med bolag som inte platsat enligt analysen utan enbart för att sprida risker. Frågan är också om PEG-talet är av mindre vikt än jag trott?

Long Time Goals

2018-09 Long Time Goals 1 år - Innehav

Den här portföljen har slagit alla mina förväntningar under året med hela +60,5 %, vilket är 54 % mer jämfört med index. Det är inte bara ett bolag som bidragit till den fantastiska ökningen, utan flera: Paradox (121 %), Biotage (119 %), Microsoft (50 %), Lifco (47 %), KnowIT (49 %) och så Apple (39 %). Alla dessa bolag hade önskat PEG-tal på mellan 0 och 1, utom Lifco som hade 1,5, i analysen för ett år sedan.

2018-09 Long Time Goals 1 år - Utveckling

Den här portföljen har en riskjusterad avkastning på 4,06 vilket ger den 3 stjärnor på Shareville. Man får komma ihåg att det är mycket bra, men troligen inte är hållbart över tid.

2018-09 Long Time Goals 1 år - Rating

Sammanfattat så överträffade denna portfölj alla mina förväntningar. Jag kommer fortsätta med strategin men även här exkludera bolag som inte riktigt passar in i den.

Förvaltning

  • Jag kommer fortsätta köra 1 års cykler med halvårs utvärdering eftersom att en hög sharpkvot kräver det. Just nu börjar index ticka på snabbare än båda portföljerna, vilket ger mig en magkänsla för att det är dags att se över dem (enligt plan).
  • Antal innehav kommer inte att vara lika i de båda portföljerna utan bestämmas utifrån vilka bolag som platsar enligt strategin.
  • Jag kommer att fylla på i bolag som går bra under kommande år, även om det leder till ojämvikt i portföljen.
  • Funderar på att inkludera MA200 som parameter kommande år.

Sammanfattning

2018-09 Vinnarbild

Vinnare under premiäråret av portföljtävlingen är den ojämställda portföljen! Även om den jämställda portföljen var en god medtävlare så räckte det inte hela vägen fram. Stort tack till er som följt tävlingen och peppat mig på vägen. Denna resa har givit mig ett ökat ekonomiskt självförtroende. Det ska bli väldigt intressant att se vad kommande år har att bjuda på. Då kommer vi få en ledtråd i frågan om jag enbart haft tur eller om det strategiska arbetet fungerar.

Vad tror du? 

Notera att detta inte ska ses som finansiell rådgivning. 

Förkortar animalisk lågkolhydratkost livet?

Under augusti i år (2018) publicerades en studie i tidningen Lancet, som fick stor uppmärksamhet: ”Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis”. De har undersökt hur kost, energiintag av kolhydrater och protein/fett från animalisk respektive växtbaserad kost, påverkar livslängden.

Slutsatser i studien:

  • Ett energiintag av kolhydrater på 50 – 55 % av totala energiintaget ger en negativ association på livslängden, jämfört med både lägre och högre kolhydratintag. (Se graf nedan).
  • Begränsning av kolhydrater i kombination med ökad andel protein från animaliska källor ger en än mer negativ association med livslängden.

Kolhydrater

För att samla in data om kostintag har de använt sig av enkäter.

”Participants completed an interview that included a 66-item semi-quantitative food frequency questionnaire… Participants reported the frequency with which they consumed particular foods and beverages in nine standard frequency categories (extending from never or less than one time per month, to six or more times per day)”.

Det är stora tidsrymder mellan enkäterna.

”Another limitation of this study is that diet was only assessed at two time
intervals, spanning a 6-year period, and dietary patterns could change during 25 years.”

Jag arbetar i en bransch, läkemedelstillverkning, där reglering av FDA (amerikanska livs-och läkemedelsmyndigheten) tydligt efterfrågar data och kommentarer från samma tidpunkt som aktiviteten skett. Så om jag utför en aktivitet måste jag skriva ner det jag eftersöker direkt, om jag väntar till i morgon är chansen stor att jag inte minns korrekt. För att inte tala om om jag väntar i en vecka. Eller till nästa inspektion…

De ifrågasätter data som inte skrivits ner samtidigt som aktivitet skett. Det vill säga om vi gör tekniska försök eller producerar något, så måste man enligt Good Manufacturing Practice notera allt som händer vid samma tidpunkt som aktiviteten sker. Annars går denna data inte att lita på.

  • Minns du vilka luncher du åt i förra veckan?
  • Minns studiedeltagare hur de ätit senaste 2 åren?
  • Har du träffat någon som stolt berättar att denne följer en diet, men i sanningens namn ser du något annat i verkligheten?
  • Kan det vara så att hälsomedvetna även tenderar att svara i linje med tidens hälsotrender?

Skit in ger skit ut brukar det heta.

Det stämmer även i vetenskapliga studier. Skulle du våga basera en vetenskaplig studie på det du gissat att du ätit senaste åren?

Det hade varit bättre att samla in bilder på mat, analysera kvitton, vad som helst egentligen som styrker de svar personerna meddelat. Att samla in data för livsmedelsintag via uppskattningar i enkätform, som täcker en flerårsperiod, är inte speciellt objektivt och en högst tvivelaktig metod. Hur stor är sannolikheten att den data som samlats in stämmer med verkligheten? 

När man undersöker olika faktorer med varandra så betyder det att man också behöver utreda sambanden mellan faktorerna. Tex. Om man vill undersöka kolhydrater, protein och fett, från animalisk och växtbaserad kost så behöver man undersöka olika kombinationer av dessa för att kunna dra en generell slutsats. Det har inte gjorts i denna studie. Man man därför inte påvisa att animaliska proteiner och fetter generellt är sämre än växtbaserade, utan enbart vid låg kolhydratkost (om man utgår från den data de har).

Författarna har dessutom intressen i mejeri och läkemedelsindustrin (Novarits och Zogenix).

En studie av detta slag kan inte fastställa orsakssamband. Det betyder att de inte kan fastställa att det är kosten som orsakat kortare livslängd. Istället associerar de lågkolhydratkost med kortare livslängd. Det finns fortsatta oklarheter:

  • Skulle det kunna vara så att personer som redan mår dåligt oftare testar en extrem diet som lågkolhydratkost eller högkolhydratkost? Och att de avlider fortare pga andra faktorer än kosten?
  • Kan det vara så att personerna som rapporterat in att de äter vegetarisk kost även är mer hälsosamma i övrigt, än de som inte bryr sig om vad de äter?
  • Finns det något annat som påverkar mer än kost, tex sömn?

Jag påstår inte att studien i sin helhet visar felaktigt resultat, utan den visar resultat baserat på den data studien samlat in. Eftersom denna data är tvivelaktig kan man inte avgöra riktigheten i slutsatsen. Man bör därför inte ta studien på allt för stort allvar.

Det finns många saker att diskutera kring denna studie, här har jag fokuserat på dataintegritet. Man kan tex också fråga sig om en kost med 50-55 % kolhydrater räknas som lågkolhydratkost..

Jag har respekt för att dessa studier är svåra att genomföra. Idag finns betydligt bättre metoder att använda. När de börjar trilla in studier baserade på högupplöst, oberoende, data kommer vi också kunna lita mer på slutsatserna. Vi är inte där ännu och ska alltså inte dra alltför förhastade slutsatser av att läsa dessa studier.

Trygghetsnarkoman?

Man lär sig av sina misstag. Jag har nu förstått att jag kört med alltför säkra kort och därmed går miste om avkastning. Kanske det inte ens handlar om pengar, utan om en form av rädsla för att inte ha back-up. Det diskuteras i ett fint avsnitt i RikaTillsammans-podden om att pengar endast är ett medel för det man vill uppnå, se här. I det långa loppet gör ett överdrivet trygghetssäkrande beteende att man går miste om rätt stor avkastning.

Till exempel när jag behövde en bil fick jag låna pengar räntefritt från mina föräldrar. Plikttrogen kämpade jag för att betala lånet så snabbt som möjligt. Det tog 6 månader och sparandet uteblev under dessa månader.

När jag köpte lägenhet gjorde jag likadant. Kämpade för att spara ihop så mycket jag kunde och med föräldrars support kunde jag lägga in 100 000 kr mer än kravet på handpenning, vilket jag gjorde med stolthet. I min värld var det en väl spenderad riskminimerande åtgärd.

Nästa steg har varit spara-till-buffert där jag kämpar för att uppnå målet på 3 månadslöner. Inser nu att jag gjort samma misstag flera gånger och håller på att göra det en tredje gång. Har kört på maximal trygghet.

Under samma tid har mina strategiska portföljer avkastat mellan 20 – och 50 %. Till dessa portföljer har jag sparat ynka 350 kr / mån / portfölj. Så bra avkastning på investerade pengar, men liten total avkastning pga rädsla. Är otroligt tacksam för året som gått. Inser sådär efterklokt att jag ”gått miste” om rätt mycket avkastning.

Går in i en ny period med ett större investerings-självförtroende. Tack vare det och era resonemang funderar jag nu på att öka andelen investeringar drastiskt inför kommande år. Innan jag uppnått buffertmålet. Väl medveten om att det är ett högt risktagande i en osäker period. Frågan är också om jag har befogenhet att vara självsäker eller om det är toppen som talar och jag istället borde sprida mina risker ytterligare?

Att byta ut bolag

I början på oktober är det dags att byta bolag i portföljerna. Hade tänkt att jag med strategier skulle få hjälp med att inte bli förälskad i vissa bolag, men tänk så fel man kan ha. Istället grämer jag mig för det här med att byta ut dem. Funderar därför på hur man byter ut dem smidigast.

Ett alternativ är att sälja av allt och starta om från 0. Fördelar är att man inte blir fäst vid att ha kvar något bolag. Nackdel är courtagekostnad, att det spelar roll vilken dag man då säljer av alla bolag och att sist jag gjorde så missade jag en liten börsuppgång under dagarna jag hade pengarna som likvider.

Det andra alternativet är att göra analysen och sen enbart göra förändringarna jag kommit fram till. Detta alternativet framstår som uppenbart bäst, men som emotionellt svårast. Det finns risk att jag kommer ha kvar bolag som strategin inte sållat fram. Kalla det för dålig karaktär.

Det känns också trist att ev sälja av bolag som jag ser är på gång, likaså inte sälja av bolag som gått mycket bra och nu är på väg ner. Övar mig i att hålla strategin och inte bli för girig.

Ännu vet jag inte vilka bolag som trillar ut ur strategin som kommer ingå i nästkommande års portföljer. Svårast känslomässigt kommer det vara att eventuellt byta ut Xano, Biogaia, Biotage, Lifco och Paradox samt de amerikanska Microsoft och Apple. Har ännu inte bestämt  mig för vilket utbytes-alternativ jag ska välja.

Har du något trick för att hålla känslorna borta?

Är buffert överskattat?

Jag har tidigare levt enligt vad jag trodde var en regler skriven i sten, att man ska ha minst 3 månadslöner på ett buffertkonto. Först nu börjar jag förstå att det inte alls är en regel som alla följer. Det kan finnas fördelar med att ha en mycket mindre buffert än så. Ska man ha + 50 000 kr på ett sparkonto eller ska man investera dem? Ett bra blogginlägg i ämnet finns här. Det är inte förrän flera oberoende människor påpekat samma sak för mig som jag verkligen började förstå.

Resonemanget är logiskt. Att få avkastning på 50 000 kr, eller att inte få det, gör stor skillnad i längden. I en tid när pengar är nästan gratis och är relativt enkla att få tag i, så finns färre argument för att ha en stor buffert. Såhär skulle det kunna se ut om man istället investerade pengarna i relativt säkra positioner. Efter 10 år skulle kassan ha växt till 70 000 kr. Man skulle kunna se det som att man väljer bort 20 000 kr på 10 års sikt.

Pengar i buffert eller investerade.
Simulering från Stefan Thelenius sparkalkylator

Stor buffert

  • Det finns cash oavsett vad som händer med börsen.
  • Trygghetsförsäkring i livet kostar då utebliven avkastning.
  • Kostnad = Utebliven avkastning om ca 20 000 kr på 10 år.

Liten buffert

  • Högre risk.
  • Potentiellt avkastning = 20 000 kr.
  • Potentiell worst case kostnad = 35 000 kr (70 % av portföljvärdet).
  • Ca 30 % (15 000 kr) borde finnas kvar även i händelse av börsras.

Det verkar vara som med andra försäkringar, har man lite pengar behöver man en försäkring. Medan de som har mycket har möjligheten att ta risken att skippa försäkringen. Då kan man tjäna ännu mer pengar. Är man risktagande så kan man se det som en möjlighet till avkastning.

Andra argument för att ha en mindre buffert kan vara att det är lättare att få tag i pengar snabbt idag än tidigare. Har men ett kreditkort tex. så kan man låna för kortare perioder.

Kan inte låta bli att notera att det är från kvinnligt håll jag hör att man ska spara till bufferten medan det än så länge enbart är män som tycker att jag inte bör ha så stor buffert.

Buffertresonemanget kommer både från min riktiga tillvaro under sommaren och senaste veckorna på Twitter. Morgonens tweets har onekligen en annan karaktär med essens av att vi är högt upp i bubblan, men att den är svår att se när vi befinner oss mitt i den. Då är det inte så dumt med buffert om man bor i bostadsrätt i en nybildad förening.

Måste erkänna att jag tycker det är lite otäckt att tänka risktagande i det börsläge vi befinner oss i nu, efter lång uppgång och långt ifrån senaste dippen. Förstår samtidigt resonemanget och gillar det så mycket att jag nog kommer köra en kompromiss, ha en del kvar som buffert och investera en del. Helt plötsligt börjar även jag komma in på det här med ”säkra investeringar”, dvs vilja att inte förlora pengar snarare än att optimera sin avkastning. Det är ännu okänd mark.

Vad säger du, är buffertens roll överskattad?