Allokering mot aktier?

Just nu förstår jag mig varken på börsen eller mina portföljer, som tickar på uppåt i fortsatt stadig takt.

Jag vet att jag investerat i bolag som går bra, ändå blir jag osäker när det går såhär bra. Det är som att jag får imposter syndrome och undrar när bluffen kommer avslöjas. Är nu väldigt tacksam att jag satt en strategi som låter mig byta bolag enbart i september. Det har gjort att jag fortfarande äger bolag jag på impuls hade sålt för länge sedan om hjärnspökena hade fått bestämma.

Allokeringen mot aktier är fortsatt sparsam, här funderar jag mycket på hurvida det är rätt eller inte. Årets mål med en buffert på 2 månadslöner är redan uppfyllt och jag samlar numera på mig kontanter inför en nedgång. Bara det att mina portföljer inte går ned. Det kanske kommer. Kör på den taktiken tills jag har någon bättre idé. Får fokusera på att njuta av sommaren så länge!

Hur skulle du agera?

Annonser

Kvinnor investerar för framtiden

Här kommer mitt söndagsinlägg redan på fredagen. Så busigt.

För ett par veckor sedan var jag och blev inspirerad på ett fantastiskt event som Maud Lindh och Christina Engelen anordnat. Det var kvinnodag på aktiespararna! Jag hade som plan att ta med min vän som vill lära sig, men som fick förhinder i sista timmen. Så det var med lite nervösa ben jag kom dit. Är van att gå själv i jobbsammanhang men det känns annorlunda att göra det privat.

Vi fick bl.a. lära oss om marknadsläget och börskrascher från det retoriska geniet Gottodix, en inspirerande session om hållbarhet av Carina Silberg och om en ny oberoende sparrobot Opti som jag liksom många andra fann intressant. Jag kommer inte skriva referat på hela dagen, utan endast referera till det som gjorde avtryck hos mig. För det första var det roligt att få se några av er jag följer på Twitter i verkliga livet. Sedan vill jag lyfta att dagen handlade om mer än ”bara” investeringar. Det var många nyfikna frågor om hållbarhet, jämställdhet och investeringar, om hur vi med våra pengar kan göra skillnad. Det gjorde mig hoppfull inför framtiden. Från eventet fick jag en känsla för vad som händer när man sätter kvinnors pengar i arbete. Det handlar inte bara om pengar, tillsammans skapar vi en bättre värld. Kvinnor investerar verkligen för framtiden. Det om något kommer vara lönsamt.

Jag förstår varför kvinnor inte varit speciellt intresserade av investeringar, det har saknats produkter mot privatpersoner som riktar sig på att göra skillnad. Nu börjar det dyka upp här och där. Hela dagen gjorde mig varm i hjärtat. En stor eloge till Maud och Christina för att ni designat eventet för att man skulle skapa nya kontakter, jag var inte ensam i många minuter och träffade likasinnade kvinnor från min nya stad.

Halvår 2018

Halva 2018 farit förbi och det är dags att summera den tiden i portföljtävlingen:

Long Time Equality

Den jämställda portföljen tuffar på bra med bra avkastning jämfört med index under perioden. Det beror delvis på Xano Industri som har lyft 60 % sedan årsskiftet. Jag har valt att vikta ner fastighetsinnehavet eftersom jag köpt lägenhet och vill dra ner exponeringen mot fastighetssektorn. Portföljen har två stjärnor på Shareville och du hittar den här.

2018-07-01 Long Time Equality Innehav

2018-07-01 Halvår Long Time Equality

Long Time Goals

Denna portfölj har gått än bättre än den jämställda. Även här är det ett innehav som sticker ut och det är Paradox som ökat i värde 98 % senaste halvåret, vilket såklart påverkat avkastningen på portföljen. Generellt har alla innehav gått mycket bättre än index, det glädjer mig. Denna portfölj har nått hela tre stjärnor på Shareville! Du hittar den här.

2018-07-01 Long Time Goals Innehav2018-07-01 Halvår Long Time Goals

Jag gillar konceptet med en portföljtävling och funderar på hur jag ska göra i september när det är dags att se över innehaven. I Long Time Equality ska jag endast investera i innehav som passar strategin, det kommer göra att antalet bolag minskar. Med Long Time Goals ska jag göra som tidigare. Frågan är hur länge jag ska jämföra strategier innan jag kör all in med en av dem? En skillnad på 15 % per halvår är en betydlig skillnad i avkastning. Kanske blir jag lurad av slumpen just detta halvår.

Vad tycker du? 

 

Disruption av en hel bransch

Anledningen till att FDA nu är intresserade av att sänka tillverkningskostnader för läkemedel, samt att höja dess kvalitet är denna. Kostnaden för att utveckla läkemedel  har sedan 1993 skjutit i höjden, se graf till vänster. Samtidigt har antalet läkemedel godkända för kliniska prövningar minskat, se graf till höger. Industrin spenderar alltså otroligt mycket pengar på R&D som inte ger avkastning. FDA är dels oroliga för att medicinska behov inte möts och att nuvarande patienter får betala för att täcka de ökade kostnaderna.

Kostnader för läkemedelsutveckling vs nya läkemedel på marknaden
Från kurs ECA EU & FDA Modern Process Validation (2018-05)

Jag som läser på en del om bioelektisk medicin tycker att det här är väldigt intressant. Läkemedel botar i de allra flesta fall symptom. Läkemedelsforskning syftar till att finna nya molekyler som kan mildra eller öka en biokemisk effekt. Vad de ofta glömmer är att allting är ett system. Går man in i en del av systemet påverkas ofta fler delar än man kan förutspå med nuvarande kunskap. Idag försöker man alltså bota symptom på systemfel. Grundproblemen finns fortfarande kvar. Det är som när Kina 2008 försökte hindra regn i OS-invigningen genom att bomba moln med kemikalier och kolsyresnö (enligt artikel i Expressen). Man förhindrar dåligt väder momentant, men problemen består på sikt.

Samma sak är det med läkemedel. Det är därför mycket få människor blir botade genom att äta läkemedel, som för övrigt är ett mycket missvisande namn. Missförstå mig rätt, många har sjukdomar och hade kanske inte överlevt om det inte fanns läkemedel. Många människor har också fått betydligt förbättrad livskvalitet med läkemedelshjälp.

Låt oss ta ett exempel. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar då immunförsvaret angriper kroppen istället för främmande substanser. Det kan handla om leder (reumatoid artrit), muskler (myosit), nervsystemet (multipel skleros), tarmarna (Crohns sjukdom, ulcerös colit) och huden (psoriasis). (källa KI).

”För läkemedelsbolagen är det förstås en god affär. Världens bäst säljande läkemedel, Humira, består av antikroppar mot TNF. Förra året såldes preparatet för över 100 miljarder kronor.” – Elektrisk ström ersätter piller (2015)

Nu till det intressanta. Vad händer med läkemedelsföretagen den dagen man hittar och lyckas behandla grundorsaken till inflammation? Jag tror inte att vi är långt borta från den dagen. Vi behöver bara lyckas finansiera rätt typ av lösning. En betydande andel av dagens forskningsmedel går till just läkemedelsforskning. Här behöver vi i samhället lyfta blicken och tänka bredare. Finns det kanske en orsak till att ökade forskningsresurser inte ger resultat.

Tänk om det är så enkelt att läkemedel inte är lösningen?

 

Vad du inte visste om läkemedelstillverkning

”The pharmaceutical industry has a little secret: Even as it invents futuristic new drugs, its manufacturing techniques lag far behind those of potato-chip and laundry-soap makers.” – The Wall Street Journal 2003

I början på 2000-talet insåg FDA att deras regelverk tvingade företag till dumdristiga beslut som varken gynnade kvalitet eller kostnadseffektivitet. Tidigare regelverk har gått ut på att man inte får göra förändringar av produktionsprocess och analysmetoder, för att säkerställa de kliniska studiernas giltighet. Det gör att läkemedel registrerade på 60-talet också tillverkas som på 60-talet, trots att det finns nya effektiva tekniker och analysmetoder tillgängliga på marknaden.

Det är fullt förståeligt, för man kan bara kontrollera det man mäter. Det är det som man inte mäter, som riskerar att ha en påverkan på produkten och kanske även patient (hela regelverket är uppsatt pga dödliga utgångar). Därför är den tidigare konservativa hållningen av FDA helt befogade.

Detta i kombination med att läkemedelsföretagen har haft så bra marginaler på sina egenutvecklade läkemedel att kostsamma och ineffektiva produktionsprocesser inte varit något problem.

Interna misslyckanden med att ta fram nya mediciner har lett till att de stora läkemedelsbolagen har outsourcat en stor andel av utvecklingsprocesserna till småbolag. Den tidigare kassakon utveckling är därmed inte längre lika aktuell som tidigare. Antalet nya läkemedel som registreras i USA och även i Sverige är i en starkt fallande trend. Samtidigt som kostnaderna för läkemedelsutveckling fortsatt ökar. (Grafer för FDAs underlag presenterades på ECAs kurs Modern EU and FDA Processvalidation 29-30 maj 2018).

För att läkemedelsföretagen ska vara fortsatt lönsamma behöver de numera fokusera på produktions- och kvalitetssäkringsprocesserna. Trots att reglerna varit så konservativa säger artikeln i the Wall Street Journal att 5 – 10 % av tillverkade batcher inte når specifikation. Industrin spenderar enorma summor pengar på kvalitetsbristkostnader. I halvledarindustrin är samma siffra 0.0001 %.

Det betyder att läkemedelsbranschen inte alls varit i framkant när det gäller produktion och kvalitetssäkring. Chips och tvåltillverkare har legat längre fram än dem. Så sitt höga rykte till trots finns det sprickor i fasaden.

Vad gjorde sedan FDA för att premiera innovation, kvalitet och kostnadseffektiva lösningar? 2004 lanserade de sin guidance om Process Analytical Tehnology (PAT). De började då visa att det var positivt att använda sig av mer avancerade analysmetoder för real-time analyser och styrning av processerna utifrån det. I teorin. I praktiken fanns det gamla regelverket kvar, vilket gjorde att företag som var intresserade var tvingade att använda båda metoderna samtidigt.

Med åren så kom gemensamma samarbeten för harmonisering av utvecklingsmetodik mellan Japan, Europa och USA ut (se här). Resonemanget är tämligen simpelt, om man har koll på vilka variationer i processen som påverkar produkten (och har data som bevisar det) så får man en regulatorisk lättnad och minskade bördor för kvalitetssäkring under förvaltningen av produktionsprocessen.

Fortfarande, så krävdes en traditionell validering. Dvs, att man bevisar att processen fungerar 3 gånger på rad så är allt fine. Kom nu ihåg att fortfarande missade 5 – 10 % av de producerade produkterna specifikation. Då kan man börja misstänka att den där valideringen som skedde vid start av produktion, kanske inte ger en fullt representativ bild av produktionsprocessen 30 år senare.

Inte förrän 2011 förändrades FDAs guide om validering (se den här). Efter 2011 räcker det inte att visa 3 gånger att processen levererar en produkt enligt specifikation. Nu tvingas företagen att kontinuerligt bevisa att processen är stabil och att produkten inte bara uppnår specifikation, utan genererar en kvalitetsprodukt. Har man missat att mäta något som påverkar resultatet, så tvingas man nu göra ständiga förbättringar. Visst låter det helt rimligt?

Paradoxen här är att ständiga förbättringar är i de flesta branscher något att eftersträva. Det ingår i kvalitetsmetodiker som både LEAN och Six Sigma. Man gör detta för att öka kostnadseffektiviteten och därmed öka produktivitet och marginaler. I den konservativa läkemedelsvärlden är detta precis tvärtemot så som man arbetat under väldigt många år, då man eftersträvat att inte förändra sina processer. Det är en dramatisk kulturförändring inom läkemedelsvärlden som sker och som är spännande att få ta del av.

Jag var nyligen i Berlin på kurs om just detta (Modern EU and FDA Process Validation) och att döma av engagemanget är implementeringen av den här kontinuerliga uppföljningen fortfarande något som är nytt för många företag. De största företagen har kapitalet och förstår också lönsamheten i denna förändring. I kombination med digitalisering leder de vägen för framtidens smarta läkemedelsproduktion. För övriga företag är det intressant att se hur myndigheten FDA pushar dem i en digitaliserad riktning, för att det både är säkrast för kvalitet och för priset. Flera av de företagen förstår ännu inte själva den outnyttjade potentialen.

Slutsatsen av det är att nya läkemedel, utvecklade enligt ny metodik och tillverkade med moderna tillverkningsmetoder kommer vara överlägsna de gamla produktionerna. Det krävs också en bolagskultur som premierar förändringsarbete för att vara både lönsamma och i linje med regelverken. Något att tänka på för dig som är intresserad av att investera långsiktigt i läkemedelsbolag. Kanske blir läkemedelstillverkning mer modernt än tvål- och chipstillverkning, det återstår ännu att se.

Hållbar utveckling

Även jag har blivit besatt av hållbar personlig utveckling. I början av året satte jag upp spar-, meditations- och träningsmål. Under året har jag med en ny behandling fått flera livsdirektiv jag måste följa för att min behandling ska ha optimal verkan. Så det är en del att hålla ordning på. Hur har det egentligen gått?

Ekonomimässigt spar jag huvudsakligen till en buffert och också några ynka slantar till aktieportföljen varje månad. Sparandet går på automatisk, så det märker jag knappt av. En anmärkning är att jag sedan i mars har haft en oplanerat behandlingskostnad på 12 000 kr (hittills…), som jag otroligt nog lyckats betala den utan att nalla av sparandet. Det klappar jag mig på axeln för och känner mig lyckligt lottad att kunna vara i den sitsen.

Meditationen har jag inkluderat i en rutin så att jag kör 10 min innan jag går och lägger mig, uppskattar den väldigt mycket och sover numera gott efteråt. Tipsar er alla om Headspaceappen! Försöker också minska ner livet generellt. Det har gått bra hittills, nu efter en jobbresa till Berlin har jag fått smak på det goda livet igen och har lite tappat tålamodet med det lilla.

Träningen går riktigt bra sedan jag blev piggare i kroppen. Nu vill kroppen röra på sig, även på morgonen. Försöker hålla mig till ”lite i taget”-principen och ta små steg i den riktning jag önskar gå. Nu tränar jag 10 min varje morgon och tar trappen upp till lägenheten på våning 4 varje dag. Efter en månad har det givit märkbara resultat på kroppen, det känns motiverande.

Kämpar nu med att hålla rutinerna jag satt upp. Har kommit över smekmånadsfasen och behöver nu anstränga mig för att hålla i en del av dem. Har förstått att man ska hitta små belöningar och träna sig likt en hund. En sak som är utmanande för mig är det här med belöning för varje ansträngning, det blir en ytterligare sak att komma ihåg. Kaffe säger HR att det är en bra belöning. Om man inte dricker kaffe, vad kan man då belöna sig med kontinuerligt? Försöker ha vardagliga saker, tex. tränar jag innan frukost, så att frukosten blir ”belöningen”. Här kan jag bli bättre.

Det har varit strålande väder nu ett tag och då kämpar jag även med att inte spendera hejdlöst. För det är verkligen det jag får lust med när solen skiner och semestermodet är på. Livet är på topp och man vill få ut så mycket som möjligt på en gång. Då händer det att Elin Helander då dyker upp i mina tankar som en lite djävul. Ibland hindrar det mig från ett alltför dumdristigt beslut (tackar för det). En glass i värmen, ett glas vin eller en utemiddag då och då slinker dock ner och det tänker jag fortsätta med. Det är trots allt sommar.

Har du tips för hur man bäst gör för att hålla i nya vanor?