Att vara introvert

Inlägget innehåller samarbetslänk från Bokus. Gillar du mina inlägg får du gärna sponsra genom att använda den.

I somras läste jag en bok, som jag kände igen mig mycket i. Den heter Quite – The Power of Inteoverts in a World that Cant Stop Talking. Den handlar om introversion, extroversion och hur vi tillsammans kan nyttja varandras goda sidor på bästa sätt.

Det visar sig att man redan på 4 mån bebisar ser skillnad i reaktionsförmåga på nya intryck. Susan Cain berättar en fascinerande historia om hur det faktisk är fysiska skillnader i hjärnan som skiljer oss åt. Att introverta personer tar in mer stimuli från omgivningen, reagerar på den, och därmed behöver tid att bearbeta intryck. I jämförelse med extroverta personer vars hjärna inte reagerar på samma sätt på nya intryck och därför heller inte behöver motsvarande bearbetningstid.

Att vara introvert är inget dåligt, tvärtom kan dessa utåt sett lugna och analytiska egenskaper vara bra i olika sammanhang. Det jag framförallt tar med mig i boken är att jag kan sänka den inre stressnivån genom att leva mer i linje med min fysiologi. Utefter det designa livet, allt ifrån boende, jobb och socialt liv, för att göda de positiva egenskaperna hos min personlighet och i viss grad faktiskt utelämna de aktiviteter som har för stor negativ påverkan.

Det är också fint att känna till att introverta och extroverta personer får energi av olika slags aktiviteter och i tex. samboförhållanden med en av varje i förhållandet kan det vara värdefullt för relationen att förstå båda parter, att förstå vilka aktiviteter som ger energi, för att kunna komma bra överens och tillgodose behoven för båda.

Quite är otroligt välskriven bok för alla som vill öka sin förståelse för sig själva, sin omgivning och kan även vara ett relationstips!

Vet du om du är introvert eller extrovert?

Hur du lär dig nya saker effektivt

På Uppsala Innovation Day presenterade Mattias Ribbing om hur man lär sig nya saker på ett effektivt sätt. Han kom med konkreta tips och exempel på hur det kan se ut.

Bästa sättet att lära sig nya saker är genom upplevelser, som event där kunskap sätts i ny kontext. Eftersom att hjärnan inte kan skilja på verklig upplevelse och simulering, kan man försöka simulera upplevelser genom att tänka i bilder. Han visar exempel på innehållsförteckningen i hans nya mattebok:

Det handlar om att leka vidare som barn, även som vuxen. Låt den inre världen växa, låt den bli livlig, skapa inre bilder och låt den världen växa. Då bildas nya minnen.

Om man ändå har ett dokument eller en bok att läsa och lära sig tipsar han om att positionsläsa, dvs läsa ett kapitel i taget i olika miljöer. Då minns hjärnan viktiga händelser i nya miljöer och kommer automatiskt ihåg texten bättre genom att leta sig tillbaka till miljön. Ex.

    Kapitel 1 på soffan
    Kapitel 2 i köket
    Kapitel 3 på toan
    Kapitel 4 utomhus

Ett annat sätt är att gå och lyssna på ljudbok!

Har ni någon gång lyssnat på en presentation där du sedan inte minns vad som presenterats? Det var kanske inspirerande men du minns inte vad som sades. Fenomenet kallas telfonhjärna. Det handlar om att inlärning är en koppling mellan något vi känner till och något nytt. Om vi inte kan koppla ny information till något tidigare minne, uppkommer fenomenet teflonhjärna, eftersom minnet inte har en struktur att fästas i.

För effektiv inlärning tipsar Mattias att börja med att läsa en sammanfattning, för att skapa kunskapsskelett, som mer detaljerad sedan information kan fästas i. Börja därför alltid ny inhämtning med att googla och snabbt bilda dig en övergripande uppfattning om ett ämne, innan du går in på detaljer.

Vi kan alla ta med oss tipsen tillbaka till våra organisationer, speciellt de regeltunga där vi ges en bunt instruktioner med ren att läsa, när vi vet att det kan vara bland de sämsta sätten att ta in information på.

Mycket ny information för mig och en inspirerande föreläsare, kan varmt tipsa er om att lyssna på honom.

Har du fler bra inlärningstips?

Framtidens Life Science

Är på Uppsala Innovation Day och lyssnat på den otroligt inspirerande Mouna Esmaeilzadeh som pratat om framtidens life science. För den som inte känner igen henne är hon läkare, neuroforskare, entreprenör och tv-personlighet som startade Scilife Clinic, en klinik som använde senaste tillgängliga tekniken för att upptäcka sjukdomar i tid och förlänga livslängden.

Hon berättar att vår hjärna lurar oss. Den använder tidigare erfarenheter för att tolka det vi ser. Tex kan en svartvit bild på jordgubbar uppfattas som röd, baserat på vår tidigare erfarenheter av jordgubbar.

”Låt inte din gamla hjärna begränsa dina möjligheter.”

Vidare berättar hon att utvecklingen är exponentiell, vilket är svårt för hjärnan att förstå. Jämfört med senaste 100 årens utveckling kommer vi accelerera. Kommande 100 åren kommer motsvara utvecklingen som skett senaste 12 000 åren, i en takt vi har svårt att föreställa oss. Tex när hon startade sin klinik tog det år och miljoner dollar att sekvensera DNA, när hon sålde kliniken tog det ett par timmar och hade en prislapp på 1000 dollar. Ha med den utvecklingen i beräkningen.

Hennes bästa livstips är att göra något för andra, att hjälpa sina vuxna barn med något ökar livslängden på föräldern med år. Har man inga barn kan man hjälpa andra, så minskar dödligheten med 60 % (!). Var egoistisk och hjälp andra.

Vidare diskuterades hur vi människor genom teknik kan skapa oss superkrafter. Robotarna kommer att göra oss mer mänskliga, tänk att kunna känna kärlek 100 gånger starkare. Hon tipsar om att hitta en mening i något utöver det robotar kan göra och uppmuntrar oss att coacha våra barn att förkovra sig i en passion (åt gången). Se till att få bort att runtomkring som gör det blurrigt och tar fokus från passionen. Tänker att det även gäller oss vuxna.

Med teknikens hjälp kommer vi även kunna bromsa åldrandet. Vad skulle du göra om du blev 150 år?

Kan varmt rekommendera er att lyssna på henne. 💕🤗