Portföljtävlingen år 2

Två portföljer tävlar årligen mot varandra. De byts ut efter utkomst av AllBrights jämställdhetsgranskning av svenska börsbolag. Hur det gick under det första året kan ni se här. Nu är årsutvärderingen utförd och jag har bytt bolag i portföljerna.

Strategin ser ut som tidigare:

  • Addera värde till världen & kunderna
  • Jämställt vs ickejämställt bolag (olika för de två portföljerna)
  • Utdelning: > 0,5 %
  • Ha god historisk tillväxt (10 år):
    • Positiv trend för omsättning
    • Positiv trend för vinstmarginal
    • Ha godtyckligt hög vinstmarginal
  • Ha god nuvarande tillväxt (1 år):
    • PEG: 0 – 1
    • Relativ utveckling mot index: > 0
  • Ha en ljus framtid (i mina ögon)

Analysen gjordes för respektive portfölj med hjälp av en screening i Börsdata och export av parametrarna till Excel. Där synade jag snabbt av vilka bolag jag tyckte jag intressanta och undersökte dem närmare. Undersökningen går till såhär:

  • Avanza – Översiktlig verksamhetsidé
  • Börsdata – Aktieutveckling på total tid på börsen, värdering och utveckling av värdering samt på trender under analysfliken
  • Företagets hemsida – Vad gör de? Tror jag på idén?

Hur lång tid det tar beror på antalet bolag man väljer ut att kolla upp. För mig tog det drygt 4 h för båda portföljerna.

Resultat

Jämställda portföljen (Long Time Equality)

2018-11-10 Long TIme Equality - År 2

Ojämställda portföljen (Long Time Goals)

2018-11-10 Long TIme Goals - År 2

I år har portföljerna olika antal innehav och det har varit med sorg i hjärtat som jag sålt en del av förra årets bolag. Så pass att jag startat en ny portfölj där jag har kvar de jag gillat bäst. Den är dock inte offentlig. För min del känns detta som en ny era. Större bolag är ny mark för mig. Vi får se hur det utvecklar sig! Det är roligt att se att både KnowIT och MTG är jämställda, de är så välkomna in i jämställdhetsportföljen, som tidigare saknat den typen av teknikföretag.

Vilken portfölj tippar du kommer gå bäst under kommande år?

Notera att detta inte ska ses som investeringstips och att all investering sker på egen risk.

Annonser

Disruption av en hel bransch

Anledningen till att FDA nu är intresserade av att sänka tillverkningskostnader för läkemedel, samt att höja dess kvalitet är denna. Kostnaden för att utveckla läkemedel  har sedan 1993 skjutit i höjden, se graf till vänster. Samtidigt har antalet läkemedel godkända för kliniska prövningar minskat, se graf till höger. Industrin spenderar alltså otroligt mycket pengar på R&D som inte ger avkastning. FDA är dels oroliga för att medicinska behov inte möts och att nuvarande patienter får betala för att täcka de ökade kostnaderna.

Kostnader för läkemedelsutveckling vs nya läkemedel på marknaden
Från kurs ECA EU & FDA Modern Process Validation (2018-05)

Jag som läser på en del om bioelektisk medicin tycker att det här är väldigt intressant. Läkemedel botar i de allra flesta fall symptom. Läkemedelsforskning syftar till att finna nya molekyler som kan mildra eller öka en biokemisk effekt. Vad de ofta glömmer är att allting är ett system. Går man in i en del av systemet påverkas ofta fler delar än man kan förutspå med nuvarande kunskap. Idag försöker man alltså bota symptom på systemfel. Grundproblemen finns fortfarande kvar. Det är som när Kina 2008 försökte hindra regn i OS-invigningen genom att bomba moln med kemikalier och kolsyresnö (enligt artikel i Expressen). Man förhindrar dåligt väder momentant, men problemen består på sikt.

Samma sak är det med läkemedel. Det är därför mycket få människor blir botade genom att äta läkemedel, som för övrigt är ett mycket missvisande namn. Missförstå mig rätt, många har sjukdomar och hade kanske inte överlevt om det inte fanns läkemedel. Många människor har också fått betydligt förbättrad livskvalitet med läkemedelshjälp.

Låt oss ta ett exempel. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar då immunförsvaret angriper kroppen istället för främmande substanser. Det kan handla om leder (reumatoid artrit), muskler (myosit), nervsystemet (multipel skleros), tarmarna (Crohns sjukdom, ulcerös colit) och huden (psoriasis). (källa KI).

”För läkemedelsbolagen är det förstås en god affär. Världens bäst säljande läkemedel, Humira, består av antikroppar mot TNF. Förra året såldes preparatet för över 100 miljarder kronor.” – Elektrisk ström ersätter piller (2015)

Nu till det intressanta. Vad händer med läkemedelsföretagen den dagen man hittar och lyckas behandla grundorsaken till inflammation? Jag tror inte att vi är långt borta från den dagen. Vi behöver bara lyckas finansiera rätt typ av lösning. En betydande andel av dagens forskningsmedel går till just läkemedelsforskning. Här behöver vi i samhället lyfta blicken och tänka bredare. Finns det kanske en orsak till att ökade forskningsresurser inte ger resultat.

Tänk om det är så enkelt att läkemedel inte är lösningen?