Disruption av en hel bransch

Anledningen till att FDA nu är intresserade av att sänka tillverkningskostnader för läkemedel, samt att höja dess kvalitet är denna. Kostnaden för att utveckla läkemedel  har sedan 1993 skjutit i höjden, se graf till vänster. Samtidigt har antalet läkemedel godkända för kliniska prövningar minskat, se graf till höger. Industrin spenderar alltså otroligt mycket pengar på R&D som inte ger avkastning. FDA är dels oroliga för att medicinska behov inte möts och att nuvarande patienter får betala för att täcka de ökade kostnaderna.

Kostnader för läkemedelsutveckling vs nya läkemedel på marknaden
Från kurs ECA EU & FDA Modern Process Validation (2018-05)

Jag som läser på en del om bioelektisk medicin tycker att det här är väldigt intressant. Läkemedel botar i de allra flesta fall symptom. Läkemedelsforskning syftar till att finna nya molekyler som kan mildra eller öka en biokemisk effekt. Vad de ofta glömmer är att allting är ett system. Går man in i en del av systemet påverkas ofta fler delar än man kan förutspå med nuvarande kunskap. Idag försöker man alltså bota symptom på systemfel. Grundproblemen finns fortfarande kvar. Det är som när Kina 2008 försökte hindra regn i OS-invigningen genom att bomba moln med kemikalier och kolsyresnö (enligt artikel i Expressen). Man förhindrar dåligt väder momentant, men problemen består på sikt.

Samma sak är det med läkemedel. Det är därför mycket få människor blir botade genom att äta läkemedel, som för övrigt är ett mycket missvisande namn. Missförstå mig rätt, många har sjukdomar och hade kanske inte överlevt om det inte fanns läkemedel. Många människor har också fått betydligt förbättrad livskvalitet med läkemedelshjälp.

Låt oss ta ett exempel. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar då immunförsvaret angriper kroppen istället för främmande substanser. Det kan handla om leder (reumatoid artrit), muskler (myosit), nervsystemet (multipel skleros), tarmarna (Crohns sjukdom, ulcerös colit) och huden (psoriasis). (källa KI).

”För läkemedelsbolagen är det förstås en god affär. Världens bäst säljande läkemedel, Humira, består av antikroppar mot TNF. Förra året såldes preparatet för över 100 miljarder kronor.” – Elektrisk ström ersätter piller (2015)

Nu till det intressanta. Vad händer med läkemedelsföretagen den dagen man hittar och lyckas behandla grundorsaken till inflammation? Jag tror inte att vi är långt borta från den dagen. Vi behöver bara lyckas finansiera rätt typ av lösning. En betydande andel av dagens forskningsmedel går till just läkemedelsforskning. Här behöver vi i samhället lyfta blicken och tänka bredare. Finns det kanske en orsak till att ökade forskningsresurser inte ger resultat.

Tänk om det är så enkelt att läkemedel inte är lösningen?

 

Annonser