Ändrar kurs

Det är inte fördelaktigt att ha en tillväxtstrategi i en nedgångsperiod. I höstas fick kan känna på ett portföljfall på -20%, det gjorde ont och gjorde mig mer ödmjuk. De återhämtade sig delvis men jag har fått respekt för att inte förlora pengar, Då jag tror på fortsatt börsnedgång har jag sålt av aktierna, även i portföljtävlingen, för att amortera. En omallokering av tillgångar.

Har funderat över att göra en sak i taget, istället för allt på en gång. Så nu under kommande förutspådda nedgångsperiod blir det 1) amortera till 70% belåningsgrad och 2) ökade investeringar när det är färdigt. Att göra en sak i taget kan vara dyrt men ger också ökat ekonomiskt självförtroende i handlingskraft. Har upptäckt att jag har svårt att hålla motivation annars över en lång tid när allt går per automatik.

Under hösten och vintern har jag fått känna på hur det är att äga aktier man inte riktigt känner sig trygg med valet av, det är ännu en bidragande faktor till försäljningen. Det var ett misstag, nu får jag göra om och göra rätt. Framöver kommer jag amortera och i framtiden skapa två nya portföljer; en med Anna Svahns 3 resursallokeringsstrstegi och en med mina egna favoritbolag, de säger att man inte ska ha favoriter men bra bolag ger också bra utdelning över tid. Min styrka som investerare är att hitta bolag med potential, den förmågan har jag delvis tappat med en nästan helt kvantitativ strategi. Tidshorisonten är dessutom mycket längre än 1 år, som har varit nuvarande utvärderingsperiod. Så har bestämt mig för att redigera upplägget lite och fortsätta med en nygammal strategi, får återkomma när det blir aktuellt vilka innehav det är. Vill även poängtera att en tillväxtstrategi fortfarande är fördelaktig i ett uppåtgående börsklimat.

Det är inte bara dåliga nyheter, utan betyder också att jag kommer lyckas nå 70% belåningsgrad på lägenheten inom ett år. Då med enbart 1% amorteringsgrad per månad, vilket ger mer pengar över till investeringar. Känns som ett bra läge nu att ta hem vinsterna och testa ett bygge i taget. En ganska drastisk omallokering. Man är inte bättre än att man kan ändra sig.

Annonser

Mål 2019

Det har redan varit ett händelserikt år som börjat på topp, tappade sen fotfästet för en stund och nu är jag tillbaka on track igen. Det var förövrigt härliga snedsteg, bara lite avvikande från min förväntade bana. Jag gillar egentligen det som inte går att förutsäga och när man har marginaler för att haka på just de tillfällena som ges. Det sägs också att det är okej att gå vilse för att lära sig hitta tillbaka igen. Så nu är det åter dags att fokusera.

Mitt 2019 präglas av mod och värme. Jag jobbar på att mer och mer sluta tänka på ekonomi och börja tänka på sakerna som glimmar i livet. Det är dags att sluta tänka och börja göra. Inför kommande år har jag ett par av mina mål jag vill dela med mig av:

  • Byta jobb
  • Gym 100 ggr
  • Skriva en (låghistamin-) kokbok
  • Skaffa städhjälp inför jobbytet
  • Bjuda hem familjen på middag
  • Åka på semester
  • Fortsätta sparandet som tidigare, det är en vana nu som rullar på

Det innebär att det är ett par saker som jag behöver sluta med:

  • (Gamla) Jobbet
  • Yoga
  • Städa
  • Vanlig mat
  • Godis
  • Bloggande
  • Minska twitter

Det kommer att komma blogginlägg, bara inte lika frekvent som tidigare. För första gången på länge är jag längtande spänd snarare än nervös inför kommande utmaningar. Det känns oerhört befriande att färdigställa och avsluta ett kapitel för att påbörja ett nytt. Hur kommer det gå? Stay tuned.

Vad har ni för mål för 2019 där ute?

Dumsnål?

Jag har gjort misstaget många gånger att styra mitt liv utifrån pengar och vad saker kostar. Precis som att företag som enbart fokuserar på tillväxt inte blir så framstående, så blir privatlivet lidande. Faktum är att det blir både tråkigare och dyrare i längden att inte göra som man önskar egentligen.

Tydliga exempel är det här med att vara dumsnål. För min del tar det emot att göra de lite dyrare köpen till hem, hushåll eller mig själv. De saker man faktiskt behöver ha bra grejer för. Det kan handla om att inte köpa de skor man önskar sig utan om ett par billigare, som sedan både är osköna och slits snabbt och som framförallt inte speglar min person.

Andra saker kan vara att investera i en ny cykel, med en paybacktid på 3 år. Den skulle ge bra motion och framförallt en smidig vardag på köpet vilket frigör energi till annat. Alltså en vettig pryl att lägga pengar på. Ändå blir jag snål.

Eller som i mataffären. Jag vet ofta vad jag vill ha och sen väljer något annat billigare. Då tillhör inte jag kategorin som tror att billigast är bäst för kroppen. Det retar mig rejält att priser styr mitt beteende. Varför köper jag inte bara det jag vill ha?

Nu vill jag tillägga att det finns kategorier jag även lägger väldigt mycket pengar på, även om dessa inte är materialistiska ting och syns lika väl. En sak jag heller inte spar in på är presenter eller gåvor till andra personer.

Mest handlar det om saker i vardagen. Det här med att bygga en stabil grund är superviktigt (i alla fall för mig). Jag dumsnålar alltså på saker som inte är så kul, men som skulle kunna skapa värde och frigöra energi i livet. Det gör att jag inte tar de investeringar som i förlängningen är de bästa eller mest ekonomiska. Det beteendet är inte heller i linje med mina intentioner, där har jag en del att lära.

Känner du igen dig eller har du något trick för att hantera tankarna bort från ekonomistryning? (Kanske styra dem mot någonting annat?)

PEG-talet i en strategi

Novembermörkret har slagit mig som en stekpanna i huvudet. Portföljerna är därför inte prio 1 just nu men har ändå lite reflektioner. Det har gått sådär i nystarten av portföljerna, vilket får mig att fundera lite. Jag har valt dem delvis utifrån synvinkeln att IT också är en infrastruktur, som blir mer essentiell för var dag som går. Att bolag som sysslar med sådan grundläggande verksamhet också klarar sig vid skakigare tillfällen.

Det var helt fel kan jag se nu. Ännu får jag ha lite tålamod, ena portföljen slog förra året inte index förrän efter årskiftet någon gång. Att portföljerna börjar så långt ner känns inte alls kul och jag funderar på de som sägs om att inte bli för girig.

Eftersom jag testar en strategi och inte bolagen i sig har jag inte lika bra koll på alla bolag som jag önskar. Det gör att jag tvivlar på dem än mer i nedgång. Håller kvar, för jag vill ändå testa strategin. Funderar på om den också är för kortsiktig. Det kändes som att den förra året höll i sig i 9 mån.

Jag önskar egentligen investera i bolag på längre sikt. Så nu har jag bestämt att jag fortsätter testa nuvarande tänk i 3 års tid. Skulle det visa sig funka så fortsätter jag, skulle det inte funka så får jag tänka om. Egentligen vill jag äga bolagen på längre sikt än 1 år. Har mindre bra koll på hur jag screenar fram sådana bolag.

Så en fråga till er som analyserar med PEG-talet, hur länge har ni innehaven efter köp utifrån den parametern?

Dröminvesteringar

Jag har reflekterat över att min investeringsstrategi är en kompromiss med mina värderingar och min integritet. Jag vill enbart äga företag jag helhjärtat kan stå för och önska framgång på grund av vilket värde de bidrar med. Idag har jag enbart ett par sådana företag i portföljerna. Biogaia, Immunicum och Simris Alg är de som ligger mig närmast hjärtat. Jag skulle så gärna vilja investera i mindre bolag och supporta deras tillväxtresa på närmare håll. Tills jag har kapital att göra det sysslar jag med tillväxtinvestering med hjärtat i jämställda bolag.

Jag vill som investerare att företag skapar värde på riktigt och löser primära problem. Tänk att det finns så många företag där ute som löser sekundära problem. Skulle det primära sedan lösa sig har de ingen business kvar. Hög risk! Även i så kallade ”kvalitetsbolag”. Jag vill investera i bolag som tar de mest strategiska och mest ekonomiska besluten samt vågar investera hårt i deras linje. Investeringar kostar pengar. Då går man minus ibland.

Som liten aktieägare har man inte så mycket att komma med i det fallet. Vad jag kan göra att promota jämställda investeringar och att titta på trender. Investerare förändrar kraven på bolagen, på riktigt. Därför känns det så viktigt att investera i jämställda bolag. Jämställda bolag tar bättre beslut riktade mot fler kundgrupper, så det är även en fråga om business. Som privatperson saknar jag produkter riktade mot kvinnliga behov. Angående risk, de företag jag önskar äga de som inte presterar en jämnt ökande trend i omsättning, vinst och vinstmarginal. De är istället de som vågar presentera negativa siffror emellanåt. Mindre spel och sminkade siffror till förmån för mera verkstad.

För någon vecka sedan postade Anders Ölwe en tweet som träffade mig rätt i hjärtat och också gjorde att jag kände mig lite skyldig. Det är precis så jag vill investera. Egentligen. Jag känner mig skyldig eftersom det inte är så jag investerar idag. Anders ord värmer rakt in i hjärtat och jag önskar att det fanns fler där ute som honom! Sprid gärna ordet och värmen vidare.

2018-09 Anders Ölwe

Det är få bolag som träffar mig rakt i hjärtat. BioGaia, Immunicum och Simris Alg är de enda börsnoterade bolag som gör det. Om vi skulle drömma oss bort en stund och tänka på vilka bolag jag skulle vilja äga så är det följande:

  • MetaboGen (BioGaia) – Karakterisering av tarmflora
  • Oura – Monitorering av kroppsparametrar för hållbar hälsa
  • Natural Cycles – Monitorering av kroppstemperatur
  • Zozo – Säljer kläder utifrån din egen kroppsform
  • Doloradix – Behandling av kronisk smärta
  • Olink – Test och analys av proteinuttryck i blod
  • Sanalab – Personlig utbildning
  • Welltory – Mätning och program för godare hälsa
  • Börsdata – Ekonomidata för investeringar
  • SAS Institute – System för dataanalys
  • Werlabs – Blodtester för preventiv hälsa
  • Kry – Nätdoktor (älskar inte verksamheten, men vad de gör med vården)
  • OSI-Soft – Samlar data strukturerat för vidare digitalisering

De förändrar världen, vilket jag också vill göra och supporta dem i deras resa. Det var så jag började investera. Det har kostat mig mycket pengar. Gissar att jag blev skrämd och fortsatte på säkrare banor, om än inte helt i linje med min integritet. På så vis kan jag jobba upp kapital för att investera helt i linje med den i ett senare skede.

Tills dess att jag kan investera i onoterade bolag har jag ändå bestämt mig för att köra tillväxtstrategin med hälften jämställt, hälften inte. Det är för att jag vill supporta jämställda bolag som ligger mig varmt om hjärtat, däremot vill jag inte missa avkastning som flera mansdominerade branscher ger och som jag annars missar att ta del av. Testar nu ett par år för att se om jag lyckas bättre.

En dag kanske drömmen om de riktigt intressanta bolagen blir sann. Än så länge finns spåren av den kvar i portföljen Risky Business, med Immunicum som största innehav. Jag vill vara med och bidra till att göra ekonomi till ett varmare ämne. Det handlar egentligen om kärlek och omtanke, vare sig vi pratar om företag, produkter eller för privatpersoner. Att investera i ett bolag som bidrar till utvecklingen av världen är bitvis ingen kul verksamhet, men det värmer i hjärtat. De säger att man ska hålla hjärtat utanför för avkastningens skull, men då tummar jag på min integritet. Därför har jag med en punkt där jag bedömer om jag själv tror på bolaget innan jag investerar.

Vad har du för dröminvesteringar?

Att skapa värde

Jag är av övertygelsen att för att bolag ska bli framgångsrika på sikt behöver de skapa ett värde för kunden och världen. Unga är dag betydligt mer värderingsstyrda än tidigare, det ökar med varje generation. Dels för att det kommer att generera försäljning men också för att det kommer attrahera den mest attraktiva arbetskraften. Avkastningen kommer sedan som en bonus på köpet. Det är en fråga jag ställer mig inför varje investering. Vad bidrar företaget med i världen?

Inom investeringsvärlden är det många som pratar om långsiktigt sparande i sk. fina bolag (trots att få kan definiera vad ett fint bolag är). Inför senaste uppesittarkväll där Cloetta var besökare fick man ställa sin fråga till Jacob Broberg, ansvarig för investerarrelationer på Cloetta. Cloetta anses av en del vara ett fint bolag.

Jag passade då på att ställa frågan: ”På vilket sätt bidrar de till att skapa värde i världen?”

Av responsen att döma tyckte flera av er att frågan var väl hård och inte av intresse för en investerare. Jag skulle vilja hävda att det är precis tvärtom.

Svaret jag fick av Jacob Broberg var: ”Alla behöver unna sig något gott då och då. Det skapar glädje, jobb och skatteintäkter.” 

För mig är detta intressant. Först behöver alla unna sig något då och då. Frågan är om Cloettas produkter ingår i människors definition av att unna sig? Det är en rent personlig reflektion eftersom jag själv snarare förknippar godis med destruktivt beteende, det behöver inte alls vara så för resten av er. Sedan kan jag inte låta bli att fundera över att alla bolag skapar glädje, jobb och skatteintäkter. Det är inte alls unikt för Cloetta.

Svaret ger mig inga bra vibbar, känslor av en gammaldags kultur och visar på dålig transparens. Detta eftersom Cloetta själva är mycket medvetna om faktumet att vanligt godis inte längre anses som bidrar med värde i världen, utan snarare gör oss sjuka. De ger sig in på nöt-snacks-marknaden med rätt snabba steg. Det ger mig vibbar av att Cloetta antingen inte själva vet vad de vill och om de vet det, inte vill kommunicera det till sina investerare.

För att inte enbart ge negativ kritisk vill jag komma med ett tips till företag likt Cloetta. Hade svaret varit mer specifikt och mer kundfokuserat hade jag köpt det svaret. Då visar det att företaget vet vilket värde de skapar för kunden. Ett exempel skulle kunna vara:

”Vi vill finnas där för er och bidra med rätt produkter i de ögonblick ni vill ladda energi”

Hur är det relevant för mig som investerare? Jo, jag vill investera i bolag som vet och kan kommunicera att de förstår sina kunders behov. Jag vill att de själva ska förstå huvudfokuset för deras verksamhet. Om inte det är tydligt visar det också på ett oaktsamt resursslöseri längre ned i kedjan. Det är mycket svårt att vara effektiv om man inte förstår i vilken riktning man ska arbeta i. Det är av stort intresse förtroendemässigt för var jag ska välja att placera mina pengar, speciellt om de är investeringar på lång sikt.

I mina ögon är frågan Vad bidrar företaget med i världen? ett perspektiv jag saknar från investerar håll. Ställ gärna frågan du med, så bidrar vi tillsammans med kundfokus på sikt.

Håller du med?
Gör du inte det?
Berätta gärna hur du tänker.

 

 

 

/ Vill passa på att säga att jag inte har något emot varken Cloetta eller Jacob Broberg eller är ute efter att hänga ut någon, men att detta är ett bra exempel som förekommer i många fall och som jag känner saknar motpart i en diskussion.