Förkortar animalisk lågkolhydratkost livet?

Under augusti i år (2018) publicerades en studie i tidningen Lancet, som fick stor uppmärksamhet: ”Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis”. De har undersökt hur kost, energiintag av kolhydrater och protein/fett från animalisk respektive växtbaserad kost, påverkar livslängden.

Slutsatser i studien:

  • Ett energiintag av kolhydrater på 50 – 55 % av totala energiintaget ger en negativ association på livslängden, jämfört med både lägre och högre kolhydratintag. (Se graf nedan).
  • Begränsning av kolhydrater i kombination med ökad andel protein från animaliska källor ger en än mer negativ association med livslängden.

Kolhydrater

För att samla in data om kostintag har de använt sig av enkäter.

”Participants completed an interview that included a 66-item semi-quantitative food frequency questionnaire… Participants reported the frequency with which they consumed particular foods and beverages in nine standard frequency categories (extending from never or less than one time per month, to six or more times per day)”.

Det är stora tidsrymder mellan enkäterna.

”Another limitation of this study is that diet was only assessed at two time
intervals, spanning a 6-year period, and dietary patterns could change during 25 years.”

Jag arbetar i en bransch, läkemedelstillverkning, där reglering av FDA (amerikanska livs-och läkemedelsmyndigheten) tydligt efterfrågar data och kommentarer från samma tidpunkt som aktiviteten skett. Så om jag utför en aktivitet måste jag skriva ner det jag eftersöker direkt, om jag väntar till i morgon är chansen stor att jag inte minns korrekt. För att inte tala om om jag väntar i en vecka. Eller till nästa inspektion…

De ifrågasätter data som inte skrivits ner samtidigt som aktivitet skett. Det vill säga om vi gör tekniska försök eller producerar något, så måste man enligt Good Manufacturing Practice notera allt som händer vid samma tidpunkt som aktiviteten sker. Annars går denna data inte att lita på.

  • Minns du vilka luncher du åt i förra veckan?
  • Minns studiedeltagare hur de ätit senaste 2 åren?
  • Har du träffat någon som stolt berättar att denne följer en diet, men i sanningens namn ser du något annat i verkligheten?
  • Kan det vara så att hälsomedvetna även tenderar att svara i linje med tidens hälsotrender?

Skit in ger skit ut brukar det heta.

Det stämmer även i vetenskapliga studier. Skulle du våga basera en vetenskaplig studie på det du gissat att du ätit senaste åren?

Det hade varit bättre att samla in bilder på mat, analysera kvitton, vad som helst egentligen som styrker de svar personerna meddelat. Att samla in data för livsmedelsintag via uppskattningar i enkätform, som täcker en flerårsperiod, är inte speciellt objektivt och en högst tvivelaktig metod. Hur stor är sannolikheten att den data som samlats in stämmer med verkligheten? 

När man undersöker olika faktorer med varandra så betyder det att man också behöver utreda sambanden mellan faktorerna. Tex. Om man vill undersöka kolhydrater, protein och fett, från animalisk och växtbaserad kost så behöver man undersöka olika kombinationer av dessa för att kunna dra en generell slutsats. Det har inte gjorts i denna studie. Man man därför inte påvisa att animaliska proteiner och fetter generellt är sämre än växtbaserade, utan enbart vid låg kolhydratkost (om man utgår från den data de har).

Författarna har dessutom intressen i mejeri och läkemedelsindustrin (Novarits och Zogenix).

En studie av detta slag kan inte fastställa orsakssamband. Det betyder att de inte kan fastställa att det är kosten som orsakat kortare livslängd. Istället associerar de lågkolhydratkost med kortare livslängd. Det finns fortsatta oklarheter:

  • Skulle det kunna vara så att personer som redan mår dåligt oftare testar en extrem diet som lågkolhydratkost eller högkolhydratkost? Och att de avlider fortare pga andra faktorer än kosten?
  • Kan det vara så att personerna som rapporterat in att de äter vegetarisk kost även är mer hälsosamma i övrigt, än de som inte bryr sig om vad de äter?
  • Finns det något annat som påverkar mer än kost, tex sömn?

Jag påstår inte att studien i sin helhet visar felaktigt resultat, utan den visar resultat baserat på den data studien samlat in. Eftersom denna data är tvivelaktig kan man inte avgöra riktigheten i slutsatsen. Man bör därför inte ta studien på allt för stort allvar.

Det finns många saker att diskutera kring denna studie, här har jag fokuserat på dataintegritet. Man kan tex också fråga sig om en kost med 50-55 % kolhydrater räknas som lågkolhydratkost..

Jag har respekt för att dessa studier är svåra att genomföra. Idag finns betydligt bättre metoder att använda. När de börjar trilla in studier baserade på högupplöst, oberoende, data kommer vi också kunna lita mer på slutsatserna. Vi är inte där ännu och ska alltså inte dra alltför förhastade slutsatser av att läsa dessa studier.

Annonser

Trygghetsnarkoman?

Man lär sig av sina misstag. Jag har nu förstått att jag kört med alltför säkra kort och därmed går miste om avkastning. Kanske det inte ens handlar om pengar, utan om en form av rädsla för att inte ha back-up. Det diskuteras i ett fint avsnitt i RikaTillsammans-podden om att pengar endast är ett medel för det man vill uppnå, se här. I det långa loppet gör ett överdrivet trygghetssäkrande beteende att man går miste om rätt stor avkastning.

Till exempel när jag behövde en bil fick jag låna pengar räntefritt från mina föräldrar. Plikttrogen kämpade jag för att betala lånet så snabbt som möjligt. Det tog 6 månader och sparandet uteblev under dessa månader.

När jag köpte lägenhet gjorde jag likadant. Kämpade för att spara ihop så mycket jag kunde och med föräldrars support kunde jag lägga in 100 000 kr mer än kravet på handpenning, vilket jag gjorde med stolthet. I min värld var det en väl spenderad riskminimerande åtgärd.

Nästa steg har varit spara-till-buffert där jag kämpar för att uppnå målet på 3 månadslöner. Inser nu att jag gjort samma misstag flera gånger och håller på att göra det en tredje gång. Har kört på maximal trygghet.

Under samma tid har mina strategiska portföljer avkastat mellan 20 – och 50 %. Till dessa portföljer har jag sparat ynka 350 kr / mån / portfölj. Så bra avkastning på investerade pengar, men liten total avkastning pga rädsla. Är otroligt tacksam för året som gått. Inser sådär efterklokt att jag ”gått miste” om rätt mycket avkastning.

Går in i en ny period med ett större investerings-självförtroende. Tack vare det och era resonemang funderar jag nu på att öka andelen investeringar drastiskt inför kommande år. Innan jag uppnått buffertmålet. Väl medveten om att det är ett högt risktagande i en osäker period. Frågan är också om jag har befogenhet att vara självsäker eller om det är toppen som talar och jag istället borde sprida mina risker ytterligare?

Att byta ut bolag

I början på oktober är det dags att byta bolag i portföljerna. Hade tänkt att jag med strategier skulle få hjälp med att inte bli förälskad i vissa bolag, men tänk så fel man kan ha. Istället grämer jag mig för det här med att byta ut dem. Funderar därför på hur man byter ut dem smidigast.

Ett alternativ är att sälja av allt och starta om från 0. Fördelar är att man inte blir fäst vid att ha kvar något bolag. Nackdel är courtagekostnad, att det spelar roll vilken dag man då säljer av alla bolag och att sist jag gjorde så missade jag en liten börsuppgång under dagarna jag hade pengarna som likvider.

Det andra alternativet är att göra analysen och sen enbart göra förändringarna jag kommit fram till. Detta alternativet framstår som uppenbart bäst, men som emotionellt svårast. Det finns risk att jag kommer ha kvar bolag som strategin inte sållat fram. Kalla det för dålig karaktär.

Det känns också trist att ev sälja av bolag som jag ser är på gång, likaså inte sälja av bolag som gått mycket bra och nu är på väg ner. Övar mig i att hålla strategin och inte bli för girig.

Ännu vet jag inte vilka bolag som trillar ut ur strategin som kommer ingå i nästkommande års portföljer. Svårast känslomässigt kommer det vara att eventuellt byta ut Xano, Biogaia, Biotage, Lifco och Paradox samt de amerikanska Microsoft och Apple. Har ännu inte bestämt  mig för vilket utbytes-alternativ jag ska välja.

Har du något trick för att hålla känslorna borta?

Är buffert överskattat?

Jag har tidigare levt enligt vad jag trodde var en regler skriven i sten, att man ska ha minst 3 månadslöner på ett buffertkonto. Först nu börjar jag förstå att det inte alls är en regel som alla följer. Det kan finnas fördelar med att ha en mycket mindre buffert än så. Ska man ha + 50 000 kr på ett sparkonto eller ska man investera dem? Ett bra blogginlägg i ämnet finns här. Det är inte förrän flera oberoende människor påpekat samma sak för mig som jag verkligen började förstå.

Resonemanget är logiskt. Att få avkastning på 50 000 kr, eller att inte få det, gör stor skillnad i längden. I en tid när pengar är nästan gratis och är relativt enkla att få tag i, så finns färre argument för att ha en stor buffert. Såhär skulle det kunna se ut om man istället investerade pengarna i relativt säkra positioner. Efter 10 år skulle kassan ha växt till 70 000 kr. Man skulle kunna se det som att man väljer bort 20 000 kr på 10 års sikt.

Pengar i buffert eller investerade.
Simulering från Stefan Thelenius sparkalkylator

Stor buffert

  • Det finns cash oavsett vad som händer med börsen.
  • Trygghetsförsäkring i livet kostar då utebliven avkastning.
  • Kostnad = Utebliven avkastning om ca 20 000 kr på 10 år.

Liten buffert

  • Högre risk.
  • Potentiellt avkastning = 20 000 kr.
  • Potentiell worst case kostnad = 35 000 kr (70 % av portföljvärdet).
  • Ca 30 % (15 000 kr) borde finnas kvar även i händelse av börsras.

Det verkar vara som med andra försäkringar, har man lite pengar behöver man en försäkring. Medan de som har mycket har möjligheten att ta risken att skippa försäkringen. Då kan man tjäna ännu mer pengar. Är man risktagande så kan man se det som en möjlighet till avkastning.

Andra argument för att ha en mindre buffert kan vara att det är lättare att få tag i pengar snabbt idag än tidigare. Har men ett kreditkort tex. så kan man låna för kortare perioder.

Kan inte låta bli att notera att det är från kvinnligt håll jag hör att man ska spara till bufferten medan det än så länge enbart är män som tycker att jag inte bör ha så stor buffert.

Buffertresonemanget kommer både från min riktiga tillvaro under sommaren och senaste veckorna på Twitter. Morgonens tweets har onekligen en annan karaktär med essens av att vi är högt upp i bubblan, men att den är svår att se när vi befinner oss mitt i den. Då är det inte så dumt med buffert om man bor i bostadsrätt i en nybildad förening.

Måste erkänna att jag tycker det är lite otäckt att tänka risktagande i det börsläge vi befinner oss i nu, efter lång uppgång och långt ifrån senaste dippen. Förstår samtidigt resonemanget och gillar det så mycket att jag nog kommer köra en kompromiss, ha en del kvar som buffert och investera en del. Helt plötsligt börjar även jag komma in på det här med ”säkra investeringar”, dvs vilja att inte förlora pengar snarare än att optimera sin avkastning. Det är ännu okänd mark.

Vad säger du, är buffertens roll överskattad?