Saker som gynnas av ostruktur

Artikeln innehåller en länk till Bokus som är en samarbetspartner. Gillar ni det jag gör supporta mig gärna.

Antifragile – Things that Gain from Disorder

Antifragile är ett begrepp som Nassim Nicholas Taleb myntat, som ligger i linje med men bortom resilience och robusthet. Med resilience och robusthet beräknar man stabilitet för ett system för kända och sannolika variationer av parametrar. Antifragile är en förklaring till då man tar hänsyn till nytta osannolika händelser, inte bara tar hänsyn till utan även skapar nytta utav. Det är ett för mig nytt begrepp.

Jag som är en känd älskare av system, har nu fått anledning att tänka om. Flera gånger i mitt arbetsliv har jag funderat över samma sak i arbete med risk management, att vi enbart tagit hänsyn till relativt kontrollerbara parametrar men helt förbisett andra osannolika event. Ett exempel är en kurs jag gick inom processäkerhet nyligen, då vi gick igenom vanliga orsaker till stora olyckor. Samtidigt läste jag i nyheterna att var 5:e dator i Europa är hackad av kineser (falska eller inte, vi kan i alla fall säga att det är vanligare än att kalla dessa för osannolik händelse). Cybersäkerhet var i vilket fall helt utanför scopet på kursen.

Samma sak sker vid en del (inte alla) riskanalyser. Kvalitetssäkringsavdelningen (QA) har i många fall satt en gräns för vad som räknas som osannolikt inom en viss tidsperiod. Max tidsperiod kan vara mellan 10 och 100år. Säger man då att en händelse osannolikt kommer inträffa inom 10 år, behövs ingen åtgärd eftersom det inte finns någon risk. Frågan är om det är sant eller om man lurar sig själv?

Taleb menar att flera av de stora händelserna i historien är osannolika, ändå formar de vår värld. Att vi människor försöker bygga system kring komplexa miljöer där vi tenderar att i all välmening kontrollera små variationer, men fortsatt missa de stora, som är de som påverkar vår värld allra mest. Världen har inte förändrats till det positiva av nya system, tex. utbildningar, politik, utan av kreativa entreprenörer utanför dem. Sedan har vi byggt system utifrån deras lärdomar.

De som bygger systemen är ofta barn av dem, vilket jag kan känna igen mig i som akademiker. Taleb identifierade redan 2007 att:

At no point in history have so many non-risk takers, that is, those with no personal exposure, exerted so much control.

På tal om det ekonomiska läget idag. Jag har varit sugen på att investera genom Betterwealth (inget samarbete) eftersom jag gillar deras risk management-filosofi. Även de mest avancerade ekonomiska modellerna kan idag inte förutse de större börshändelserna, utan enbart mindre (< 40%) variationer i marknaden. Det är en konsekvens av nuvarande standardiserade sätt att arbeta med variationer och risk. Kanske kan robotar själva i framtiden urskilja ovanliga events och hjälpa oss identifiera dem tidigare, inte genom att förutse orsaken, utan bara genom att identifiera att en ovanlig händelse håller på att ske.

Han menar att systemen (medicinska, ekonomiska, politiska, social planering) vi envisas med att försöka förenkla världen till skapar följande läge:

The benefits are small and visible, and the side effects potentially severe and invisible.

Jag har ännu bara börjat på boken Antifragile – Things that Gain from Disorder och känner redan att den kommer förändra min världsbild. Ännu återstår att se exakt vad som gynnas av struktur.

Får tacka min arbetskamrat för tipset, som jag nu vidare vill ge till er. 🌟

Hur riskvillig är du?

Många tipsar om att hålla sina investeringar på en sådan risknivå där man kan sova gott om natten. Hösten nedgång på aktiemarknaden i kombination med köp av en (dyr) bostadsrätt har testat mig och fått mig att fundera på hur ekonomiskt riskvillig jag är – egentligen?

Exempel på hur investeringsbeslut utgår från den personliga risknivån:

  • Storlek på buffert
  • Storlek på bostadslån
  • Tillväxt eller utdelningsstrategi i portföljen
  • Tålamod vid investeringar – Förmåga att hålla sin strategi

För att bli framgångsrik investerare är det fördelaktigt att ha kontroll över sin egentliga risknivå. Den nivå som gör att du håller fast vid vald strategi och inte säljer på tillfälliga dippar. Det är intressant, för senaste året har min riskvilja testats från olika håll. Att just nu vara utanför aktiemarknaden är även det ett intressant experiment, som en grundning av känslorna. För rådet framstår som enkelt: Välj bara investeringar som gör att du kan sova gott om natten. – Som att ens personliga risknivå vore konstant.

Här kommer en överraskning – Den personliga risknivån varierar konstant över tid. Riskvilja är starkt förknippat med testosteronnivå, är även säker på att den påverkas av testosteronprodukterna östrogen och progesteron men det har jag inte sett någon forskning om. För en kvinna betyder det att riskviljan varierar dagligen, i månatliga cykler. Varje månad varierar hormonnivåer i blodet, från hjärnan och körtlar med påverkan på både kropp och själ. Hur vet man då vid vilken tidpunkt man kan bedöma sin riskbenägenhet som är normal?

Östrogen och progesteron varierar med cykeln enligt mönstret i bilden. Östrogen tillverkas av testosteron, vid en tidpunkt tillverkas mer än det förbrukas. Testosteron skapas konstant men förbrukas alltså till östrogen. Alla dessa nivåer och framförallt förändring av nivåerna påverkar humöret. Kroppstemperaturen förändras och påverkar humöret, även det i ett periodiskt mönster. Känslor är kopplat till vad som händer i kroppen, det gör att trygghetskänsla, riskvilja och aktivitetsbenägenhet som är grunden för större beslut hela tiden förändras.

Understanding The Female Cycle + How To Seed Cycle
Illustration av menscykelns hormoner

För att lyckas hålla sin strategi och inte reagera på kortare humörmässiga förändringar är det något man får kartlägga för sig själv och bestämma vid vilken tidpunkt i cykeln som känns bäst som grundnivå. Vill man säkra upp utifrån den värsta situationen, räcker det att sova gott största delen av månaden eller vill man utnyttja sina mer risktagande moments?

Var skulle du säga att normalnivån är? 

 

 

Manifest 2019

Medan målsättningen för 2019 är under arbete kan jag avslöja vad året 2019 kommer att präglas av, nämligen Mod & Värme. Vad betyder då det?

  • Mod – Mod är för mig att ta sig an aktiviteter trots rädsla, att våga ge sig ut och möta rädslan för att nå sina målsättningar.
  • Värme – Den värme jag pratar om är en inre värme som härstammar från utsöndring av oxytocin, vars halter ökar av exempelvis beröring, hundvalpar och varm temperatur.

Året har redan börjat bra med dessa riktlinjer som kompass. Det är häftigt varje gång man får på sig nya glasögon och ser världen i ett nytt sken. Det kommer blir mindre fokus på aktieinvesteringar, känner mer och mer att en relativt passiv strategi passar min tillvaro bra, desto mer fokus kommer läggas på ekonomiska investeringar på andra saker, tid och energi. I veckan testade jag till exempel provstädning av lägenheten.

Hur gör ni för att odla mod och värme?     

 

Risk – En kick som vårt inre djur behöver?

Medan jag fortfarande formulerar målen för 2019 och inväntar min coachs feedback på dem så kommer här en fundering kring aktier som del av risktagandet i livet. För ett tag sedan lyssnade jag på ett poddavsnitt om risk från Ett Rikare Liv där det diskuteras om att livet blir blassé utan risker i vardagen. Behöver vi ta risker för att känna oss levande?

Jag känner väldigt mycket igen mig i det då jag har haft en väldigt basic strategi just nu i livet. Det känns både tråkigt och är svårare att hålla motivationen uppe utan dessa risker, då det i många fall är riskerna som ger oss känslan av att leva. Kostnaden som trygghetsnarkoman är således att gå miste om livet.

Inom detta område har jag tagit lite för lite risk i livet och lite för stor på aktiemarknaden, kan det vara för att kompensera? Har under en period behövt min omgivnings hjälp med att ta med mig utanför min confortzon. Min familj är fantastiskt bra på detta, vilket jag är så tacksam över! Så är även min coach. Det nya året handlar om att ge mig ut på okänd mark lite oftare. Det känns riktigt roligt faktiskt.

Det är mod att möta sina rädslor, alla som i sig är helt individuella. Att vara trygghetsnarkoman är ett sätt att dämpa rädslor för osäkerhet i livet, att försöka buffra upp med kuddar ikring sig. Nu har jag insett att med några färre av dessa kuddar ikring sig kan man fortfarande testa saker, misslyckas och landa mjukt. Och samtidigt ha väldigt roligt på vägen. Tänkte därför passa på att våga lite mer. Ska bli spännande att se om det har någon påverkan på den ekonomiska psykologin. 2019 är ett nytt år med många godsaker på buffén.

Det här gör mig också nyfiken på er, vad gör ni för riskfyllt i livet?

Gott Nytt År!

Idag kommer inget inlägg men vill passa på att önska er ett gott nytt år!

Som tröst på såren kommer en fin bild från pepparkaksutställningen på Moderna Muséet. Den väckte min skaparlust och fick mig att längta efter en egen ateljé.

Tips på billig aktivitet är att börja skapa med pepparkaksdeg.

Gott Nytt År på er! 🥂

Året som gått – 2018

2018 har varit otroligt händelserikt och händelsefattigt på samma gång. På ytan ser det mesta ut att vara sig likt, men där under har livet tagit helt nya riktningar.

För att hålla det på lagom nivå sammanfattar jag året inom kategorierna hälsa, ekonomi och arbete.

  • Händelser

    • Startat blogg!
    • Köpt lägenhet
    • Flyttat till ny stad (Uppsala)
    • Bytt site på jobbet
    • Sagt upp mig och fått ny tjänst inför kommande år

    Hälsa

    Ni känner till att jag träffat Mårten Prosell, ett nutida geni, och att jag tagit del av hans behandlingar under året. Den resan har, förutom att den hjälpt mig, givit perspektiv på livet som jag aldrig trott att jag skulle få uppleva.

    Under hans ledning har jag även rätt strikt börjat med morgonträning (jag som aldrig varit morgonmänniska) och låghistaminkost (som jag var extremt skeptisk till). Är så glad att jag testat. Det har förändrat mig verkligen. Behandlingen är dyr men värd varenda krona. Jag har fått helt nya glasögon för vad världen har att erbjuda. Hoppas i framtiden att ni alla får uppleva något liknande.

    Även om skutan har svängt åt olika håll under året kan hälsoåret sammanfattas i det jag utfört under året:

    🌟 Antal morgonträning/yoga 81 st á 15 min = 20 h = ca 0,5 arbetsveckor

    🌟 Antal motionstillfällen 133 st á 40 min = 89 h = ca 2 arbetsveckor

    🌟 Antal meditation 299 st á 11 min = 54 h = 1 arbetsvecka och ca 2 arbetsdagar.

  • Privat mäter jag även djupsömn, vilopuls, HRV, andningsfrekvens och skillnad i kroppstemperatur där jag kan följa status mer kontinuerligt. Målsättningen är att arbeta med kroppen precis som man i industrin arbetar med att följa upp sina produktionsprocesser.
  • Ekonomi

    Detta år har jag tagit makten över min ekonomi på riktigt. Behandlingen och de konsekvenser den har fått har varit väldigt kostsamma. Det har gjort att jag behövt se över min ekonomi och tex. ha matlåda och sälja bilen. Därför känns det otroligt kul att jag utöver lägenhetsköp lyckats spara ihop:

    🌟 Portföljspar 52 000 kr

    🌟 Buffert 36 000 kr – Målet på 50 000 kr är uppnått!

    🌟 Utdelningar 800 kr

    Jag har utöver CSN och boende amorterat:

    🌟 Bort en privat skuld på 50 000 kr

  • Sakta men säkert går det framåt. Mina ageranden kommer också att bespara mig ett par 1000-lappar per månad kommande år. Känner mig stolt över att ha ökat ekonomiskt självförtroende och att lära mig spendera pengar mer i linje med mina värderingar. Det gör att jag investerat i både behandling & coachning.
  • Portföljerna har varierat i nivå på avkastning, det är snabba svängar i hockey, än sålänge ligger de över index.
  • Total avkastning 2018

  • Total avkastning för mina 4 portföljer (2018-12-20).
  • Jämställda portföljen

  • Egna strategin

  • Arbete

  • Efter 1 år i Uppsala har jag nu valt att testa vingarna som ÅF-konsult. Det känns riktigt roligt och som en energikick på det nya året!
  • Det känns inte som att det händer så mycket men zoomar man ut lite så gör det det ändå. Går ur 2018 som en piggare, mer hälsosam person med tro på min egen förmåga inom både ekonomi och andra områden i livet. Det har också varit riktigt roligt att dela med mig av erfarenheter och att höra av många av er under året. Ser fram emot att fortsätta på den här banan och upptäcka vad 2019 har att bjuda på men först, julfirande.
  • Vill tacka för 2018 och önska er en riktigt god jul! 🎄🥂
  • Byter du hälsa mot pengar?

    Läste för inte så länge sedan ett blogginlägg (minns inte från vem, påminn mig gärna) där det stod att vem som helst av oss skulle byta pengar mot hälsa om vi hade möjlighet.

    Det förefaller sig vara ett helt rimligt resonemang. Det som däremot slår mig är hur vanligt det är att agera precis tvärtom. Många stressiga yrken med mycket ansvar har också bra betalt. Alla ni där ute som arbetar skift får betalt för den uppoffringen. Alla medarbetare inom organisationer med dåligt fungerande management eller bristande arbetsmiljö påverkas hälsomässigt. För att inte tala om att vi alla behöver arbeta utefter tider någon annan har bestämt åt oss. Lång pendling. Att inte leva enligt sina cirkadiska rythms är en betydande kostnad på hälsan. Listan kan göras lång.

    Har funderat mycket i de här banorna senaste tiden. Ekonomi är på något vis en grundpelare i att ha råd att leva så som kroppen är designad för att leva. Samtidigt är det inte rimligt att ge upp för mycket av hälsan för att skapa sig den ekonomiska situationen. Det berömda ekorrhjulet.

    Dalai Lama har en citat om hur mänskligheten förvånat honom:

    “Man. Because he sacrifices his health in order to make money. Then he sacrifices money to recuperate his health.

    Personligen har jag nu hittat värderingar som gör att jag kan stämma av om mitt spenderande ligger i linje med denna. Det har inte hjälpt mig att sluta spendera, däremot att spendera i linje med vad som är viktigt för mig. Det slår mig nu att det passar olustigt väl in i det där citatet.

    Tänkvärt verkligen! Har ni några tips? Vart går gränsen för er?

    Portföljtävlingen år 2

    Två portföljer tävlar årligen mot varandra. De byts ut efter utkomst av AllBrights jämställdhetsgranskning av svenska börsbolag. Hur det gick under det första året kan ni se här. Nu är årsutvärderingen utförd och jag har bytt bolag i portföljerna.

    Strategin ser ut som tidigare:

    • Addera värde till världen & kunderna
    • Jämställt vs ickejämställt bolag (olika för de två portföljerna)
    • Utdelning: > 0,5 %
    • Ha god historisk tillväxt (10 år):
      • Positiv trend för omsättning
      • Positiv trend för vinstmarginal
      • Ha godtyckligt hög vinstmarginal
    • Ha god nuvarande tillväxt (1 år):
      • PEG: 0 – 1
      • Relativ utveckling mot index: > 0
    • Ha en ljus framtid (i mina ögon)

    Analysen gjordes för respektive portfölj med hjälp av en screening i Börsdata och export av parametrarna till Excel. Där synade jag snabbt av vilka bolag jag tyckte jag intressanta och undersökte dem närmare. Undersökningen går till såhär:

    • Avanza – Översiktlig verksamhetsidé
    • Börsdata – Aktieutveckling på total tid på börsen, värdering och utveckling av värdering samt på trender under analysfliken
    • Företagets hemsida – Vad gör de? Tror jag på idén?

    Hur lång tid det tar beror på antalet bolag man väljer ut att kolla upp. För mig tog det drygt 4 h för båda portföljerna.

    Resultat

    Jämställda portföljen (Long Time Equality)

    2018-11-10 Long TIme Equality - År 2

    Ojämställda portföljen (Long Time Goals)

    2018-11-10 Long TIme Goals - År 2

    I år har portföljerna olika antal innehav och det har varit med sorg i hjärtat som jag sålt en del av förra årets bolag. Så pass att jag startat en ny portfölj där jag har kvar de jag gillat bäst. Den är dock inte offentlig. För min del känns detta som en ny era. Större bolag är ny mark för mig. Vi får se hur det utvecklar sig! Det är roligt att se att både KnowIT och MTG är jämställda, de är så välkomna in i jämställdhetsportföljen, som tidigare saknat den typen av teknikföretag.

    Vilken portfölj tippar du kommer gå bäst under kommande år?

    Notera att detta inte ska ses som investeringstips och att all investering sker på egen risk.

    Sparandets balans

    Sambandet mellan hälsa och ekonomi är i mitt fall ganska stor. Under de senaste åren har jag haft svårt att balansera sparandet och livet. Insikten är att man så lätt spar ”för mycket” och sen mår dåligt resten av månaden för att man inte har pengar. Det är varken ett hälsosamt eller speciellt roligt.

    Innan jag sparade ihop till buffert satsade jag på att bygga den. Då jag uppnådde det målet under året så kände jag ett lugn inombords. Det betyder att jag nu klarar av oväntade situationer i livet! Jag har råd att bli uppsagt och kan klara mig under ett års tid på de pengar jag sparat undan (utöver inkomster från inkomstförsäkring och akassa). Den tryggheten känns i kroppen, vilket är väldigt fint.

    Tidigare har jag, precis som Jan Bolmesson och Moa Diseborn diskuterade i ett avsnitt av RikaTillsammans, haft stora emotionella kopplingar till pengar. En känsla av att ”bara jag når summa X, så kommer jag bli lugn”. Precis som känslan av att ha en buffert. Problemet är att det totala lugnet inte infinner sig. Istället flyttas mitt fokus direkt på aktieportföljen och jag sätter igång med nästa milstolpe. Om jag bara uppnår X kr i aktiekapital då… Känslan har varit så stark att jag faktiskt försakat en del av livet för att spara.

    Ni ser ju, när det beskrivs svart på vitt så ser det nästintill löjligt ut. Faktum är att pengar inte är lösningen, det är ett medel för att nå lösningar i livet.

    Nu har jag haft en period där jag haft många roliga och kärleksfulla stunder. Det har givit mig perspektiv. Ju mer tillfreds jag är med livet i övrigt, desto färre negativa känslor har jag kopplat till ekonomi. De senaste veckorna har också gjort att jag verkligen uppskattar stunder här och nu, som jag vet att jag kommer vara tacksam för senare i livet. Sådana stunder kostar också en del pengar. Det är en fantastiskt fin investering i hälsa. En fantastiskt fin investering för att lugna nerverna för börsnedgångar. Det är sådana stunder som gör mig lycklig.

    Jag har länge funderat över om man ska spara järnet eller investera i livet. Efter att ha läst om att ni är många där ute som sparar 15 000 kr / mån, så inser jag att det inte är möjligt för mig. Jag inser att precis som med andra hållbara förändringar måste ta saker i steg. Att gärna göra lite mindre än vad man önskar för stunden, för att orka vara hållbar i längden. Att det även gäller sparande är en ny insikt för mig! Min utmaning är att spendera pengar på värdefulla aktiviteter istället för sparande.

    Jag behöver inte skjuta upp all min lycka, utan kan alltså skapa den redan nu. Det har gjort att jag redan vågar ta mig an nya risker som tar mig framåt i livet. Det känns fantastiskt fint!

    Hur gör du för att nå sparbalans? 

    Fokusera sparandet

    Har hittat en tråd i Economista (Aktier och investeringar) – gruppen på facebook om snåltips i vardagen med en otrolig mängd kommentarer. Först vill jag säga att jag är otroligt imponerad över vad folk gör för att spara pengar. De flesta tipsen handlar om ”gör-det-själv”-aktiviteter. Det blir däremot en enkelriktad debatt mot att enbart spara pengar. Samma resonemang kan vi se i #Sparadkrona på Twitter, där man ska spara på kronorna till varje pris (lite överdrivet kanske, men ni förstår poängen).

    För min del finns det tre resurser i vardagen: pengar, tid & energi. En besparing av ena innebär ofta även ett användande av en annan resurs. Här kommer exempel kan vara besparingar beroende på alternativkostnad. Vilka alternativ som passar dig bäst beror på vilken prioritering du har i livet just nu. Det är många som använder just tid och energi för att spara pengar, så vi tar det som exempel i det här inlägget.

    Här tycker jag ofta debatten blir ensidig mot vad man kan göra för aktiviteter för att spara pengar. Alltifrån matlåda till att köra diskborsten i diskmaskinen. De är alla bra tips. Jag önskar däremot se perspektiv på vilka åtgärder som gör störst skillnad i vardagsekonomin. Då skulle man fokusera sin tid och energi på de aktiviteter som har störst påverkan och sen faktiskt strunta i de små. För den tiden och energin kan man fokusera på andra mer värdeskapande uppgifter i livet.

    Det gäller alltså att fokusera åtgärderna till de aktiviteter som gör störst skillnad. För det behöver man data. Om jag gissar så tror jag att mina möjliga besparingar se ut såhär:

    Pareto vardagsutgifter

    Det skulle göra att prio för besparingar bör vara att skapa ett liv utan bil, ta med matlåda och äta vegetariskt för att få ner matkostnaderna.

    Här bör man se upp! Jag kom här på mig själv med att göra en tankevurpa. Låt oss istället titta på hur det faktiskt ser ut i verkligheten.

    2018-09 Kostnader 2018-aug

    Här kommer transport längre ner i prioritet. Så prioritet för mig borde vara att få ner utgifter inom:

    1. Bas (mat, shopping och behandling, som är mycket kostsam)
    2. Okategoriserat (mest flyttrelaterade utgifter)
    3. Boendekostnader
    4. Transport

    Jag bör utifrån detta fortsätta med matlådor, dra ner på shoppingen, flytta (ej aktuellt) och sälja bilen. Allt sparande är positivt, om man på riktigt vill optimera sin livsstil så rekommenderar jag att se över sina utgifter på detta sätt. På så vis kan man prioritera de aktiviteter som gör störst skillnad för dig.

    Det vill säga du behöver inte göra allt. Ibland kan jag alltså slarva med att ta med kasse till affären, köpa en kaffe ute osv. utan att få dåligt samvete. Detta eftersom dessa aktiviteter ändå inte skulle göra sån stor skillnad just nu i min ekonomi. Du kan istället lägga den tiden och energin på andra saker i livet som betyder mer för dig.

    Vilka utgifter gör störst skillnad i din vardag?