Att vara introvert

Inlägget innehåller samarbetslänk från Bokus. Gillar du mina inlägg får du gärna sponsra genom att använda den.

I somras läste jag en bok, som jag kände igen mig mycket i. Den heter Quite – The Power of Inteoverts in a World that Cant Stop Talking. Den handlar om introversion, extroversion och hur vi tillsammans kan nyttja varandras goda sidor på bästa sätt.

Det visar sig att man redan på 4 mån bebisar ser skillnad i reaktionsförmåga på nya intryck. Susan Cain berättar en fascinerande historia om hur det faktisk är fysiska skillnader i hjärnan som skiljer oss åt. Att introverta personer tar in mer stimuli från omgivningen, reagerar på den, och därmed behöver tid att bearbeta intryck. I jämförelse med extroverta personer vars hjärna inte reagerar på samma sätt på nya intryck och därför heller inte behöver motsvarande bearbetningstid.

Att vara introvert är inget dåligt, tvärtom kan dessa utåt sett lugna och analytiska egenskaper vara bra i olika sammanhang. Det jag framförallt tar med mig i boken är att jag kan sänka den inre stressnivån genom att leva mer i linje med min fysiologi. Utefter det designa livet, allt ifrån boende, jobb och socialt liv, för att göda de positiva egenskaperna hos min personlighet och i viss grad faktiskt utelämna de aktiviteter som har för stor negativ påverkan.

Det är också fint att känna till att introverta och extroverta personer får energi av olika slags aktiviteter och i tex. samboförhållanden med en av varje i förhållandet kan det vara värdefullt för relationen att förstå båda parter, att förstå vilka aktiviteter som ger energi, för att kunna komma bra överens och tillgodose behoven för båda.

Quite är otroligt välskriven bok för alla som vill öka sin förståelse för sig själva, sin omgivning och kan även vara ett relationstips!

Vet du om du är introvert eller extrovert?

Annonser

Hur du lär dig nya saker effektivt

På Uppsala Innovation Day presenterade Mattias Ribbing om hur man lär sig nya saker på ett effektivt sätt. Han kom med konkreta tips och exempel på hur det kan se ut.

Bästa sättet att lära sig nya saker är genom upplevelser, som event där kunskap sätts i ny kontext. Eftersom att hjärnan inte kan skilja på verklig upplevelse och simulering, kan man försöka simulera upplevelser genom att tänka i bilder. Han visar exempel på innehållsförteckningen i hans nya mattebok:

Det handlar om att leka vidare som barn, även som vuxen. Låt den inre världen växa, låt den bli livlig, skapa inre bilder och låt den världen växa. Då bildas nya minnen.

Om man ändå har ett dokument eller en bok att läsa och lära sig tipsar han om att positionsläsa, dvs läsa ett kapitel i taget i olika miljöer. Då minns hjärnan viktiga händelser i nya miljöer och kommer automatiskt ihåg texten bättre genom att leta sig tillbaka till miljön. Ex.

    Kapitel 1 på soffan
    Kapitel 2 i köket
    Kapitel 3 på toan
    Kapitel 4 utomhus

Ett annat sätt är att gå och lyssna på ljudbok!

Har ni någon gång lyssnat på en presentation där du sedan inte minns vad som presenterats? Det var kanske inspirerande men du minns inte vad som sades. Fenomenet kallas telfonhjärna. Det handlar om att inlärning är en koppling mellan något vi känner till och något nytt. Om vi inte kan koppla ny information till något tidigare minne, uppkommer fenomenet teflonhjärna, eftersom minnet inte har en struktur att fästas i.

För effektiv inlärning tipsar Mattias att börja med att läsa en sammanfattning, för att skapa kunskapsskelett, som mer detaljerad sedan information kan fästas i. Börja därför alltid ny inhämtning med att googla och snabbt bilda dig en övergripande uppfattning om ett ämne, innan du går in på detaljer.

Vi kan alla ta med oss tipsen tillbaka till våra organisationer, speciellt de regeltunga där vi ges en bunt instruktioner med ren att läsa, när vi vet att det kan vara bland de sämsta sätten att ta in information på.

Mycket ny information för mig och en inspirerande föreläsare, kan varmt tipsa er om att lyssna på honom.

Har du fler bra inlärningstips?

Framtidens Life Science

Är på Uppsala Innovation Day och lyssnat på den otroligt inspirerande Mouna Esmaeilzadeh som pratat om framtidens life science. För den som inte känner igen henne är hon läkare, neuroforskare, entreprenör och tv-personlighet som startade Scilife Clinic, en klinik som använde senaste tillgängliga tekniken för att upptäcka sjukdomar i tid och förlänga livslängden.

Hon berättar att vår hjärna lurar oss. Den använder tidigare erfarenheter för att tolka det vi ser. Tex kan en svartvit bild på jordgubbar uppfattas som röd, baserat på vår tidigare erfarenheter av jordgubbar.

”Låt inte din gamla hjärna begränsa dina möjligheter.”

Vidare berättar hon att utvecklingen är exponentiell, vilket är svårt för hjärnan att förstå. Jämfört med senaste 100 årens utveckling kommer vi accelerera. Kommande 100 åren kommer motsvara utvecklingen som skett senaste 12 000 åren, i en takt vi har svårt att föreställa oss. Tex när hon startade sin klinik tog det år och miljoner dollar att sekvensera DNA, när hon sålde kliniken tog det ett par timmar och hade en prislapp på 1000 dollar. Ha med den utvecklingen i beräkningen.

Hennes bästa livstips är att göra något för andra, att hjälpa sina vuxna barn med något ökar livslängden på föräldern med år. Har man inga barn kan man hjälpa andra, så minskar dödligheten med 60 % (!). Var egoistisk och hjälp andra.

Vidare diskuterades hur vi människor genom teknik kan skapa oss superkrafter. Robotarna kommer att göra oss mer mänskliga, tänk att kunna känna kärlek 100 gånger starkare. Hon tipsar om att hitta en mening i något utöver det robotar kan göra och uppmuntrar oss att coacha våra barn att förkovra sig i en passion (åt gången). Se till att få bort att runtomkring som gör det blurrigt och tar fokus från passionen. Tänker att det även gäller oss vuxna.

Med teknikens hjälp kommer vi även kunna bromsa åldrandet. Vad skulle du göra om du blev 150 år?

Kan varmt rekommendera er att lyssna på henne. 💕🤗

Saker som gynnas av ostruktur

Artikeln innehåller en länk till Bokus som är en samarbetspartner. Gillar ni det jag gör supporta mig gärna.

Antifragile – Things that Gain from Disorder

Antifragile är ett begrepp som Nassim Nicholas Taleb myntat, som ligger i linje med men bortom resilience och robusthet. Med resilience och robusthet beräknar man stabilitet för ett system för kända och sannolika variationer av parametrar. Antifragile är en förklaring till då man tar hänsyn till nytta osannolika händelser, inte bara tar hänsyn till utan även skapar nytta utav. Det är ett för mig nytt begrepp.

Jag som är en känd älskare av system, har nu fått anledning att tänka om. Flera gånger i mitt arbetsliv har jag funderat över samma sak i arbete med risk management, att vi enbart tagit hänsyn till relativt kontrollerbara parametrar men helt förbisett andra osannolika event. Ett exempel är en kurs jag gick inom processäkerhet nyligen, då vi gick igenom vanliga orsaker till stora olyckor. Samtidigt läste jag i nyheterna att var 5:e dator i Europa är hackad av kineser (falska eller inte, vi kan i alla fall säga att det är vanligare än att kalla dessa för osannolik händelse). Cybersäkerhet var i vilket fall helt utanför scopet på kursen.

Samma sak sker vid en del (inte alla) riskanalyser. Kvalitetssäkringsavdelningen (QA) har i många fall satt en gräns för vad som räknas som osannolikt inom en viss tidsperiod. Max tidsperiod kan vara mellan 10 och 100år. Säger man då att en händelse osannolikt kommer inträffa inom 10 år, behövs ingen åtgärd eftersom det inte finns någon risk. Frågan är om det är sant eller om man lurar sig själv?

Taleb menar att flera av de stora händelserna i historien är osannolika, ändå formar de vår värld. Att vi människor försöker bygga system kring komplexa miljöer där vi tenderar att i all välmening kontrollera små variationer, men fortsatt missa de stora, som är de som påverkar vår värld allra mest. Världen har inte förändrats till det positiva av nya system, tex. utbildningar, politik, utan av kreativa entreprenörer utanför dem. Sedan har vi byggt system utifrån deras lärdomar.

De som bygger systemen är ofta barn av dem, vilket jag kan känna igen mig i som akademiker. Taleb identifierade redan 2007 att:

At no point in history have so many non-risk takers, that is, those with no personal exposure, exerted so much control.

På tal om det ekonomiska läget idag. Jag har varit sugen på att investera genom Betterwealth (inget samarbete) eftersom jag gillar deras risk management-filosofi. Även de mest avancerade ekonomiska modellerna kan idag inte förutse de större börshändelserna, utan enbart mindre (< 40%) variationer i marknaden. Det är en konsekvens av nuvarande standardiserade sätt att arbeta med variationer och risk. Kanske kan robotar själva i framtiden urskilja ovanliga events och hjälpa oss identifiera dem tidigare, inte genom att förutse orsaken, utan bara genom att identifiera att en ovanlig händelse håller på att ske.

Han menar att systemen (medicinska, ekonomiska, politiska, social planering) vi envisas med att försöka förenkla världen till skapar följande läge:

The benefits are small and visible, and the side effects potentially severe and invisible.

Jag har ännu bara börjat på boken Antifragile – Things that Gain from Disorder och känner redan att den kommer förändra min världsbild. Ännu återstår att se exakt vad som gynnas av struktur.

Får tacka min arbetskamrat för tipset, som jag nu vidare vill ge till er. 🌟

Att vila

Inlägget innehåller en annonslänk från Bokus. Gillar du det jag gör supporta mig gärna.

För er som känner mig är det välbekant att jag mäter min kropps fysiska respons dagligen genom livet (med Oura). En upptäckt jag gjort är att vila inte är vad jag trott att det varit, dvs att inte göra någonting och ligga på soffan. Insikten är istället att vila är en aktivitet, vilken aktivitet som är vilsam för just dig bestäms delvis av din personlighet.

Susan Cain beskriver det träffsäkert i sin bok Quiet – in a world that wont stop talking att vi (dvs introverta och extroverta personer) är fundamentalt olika biologiskt, skillnader man ser redan på 4 månaders bäbisar. Det är hälsosamt, jag skulle även påstå att det är vilsamt, att leva i linje med sin biologiska personlighet. Introverta människor trivs då de i lugn och ro får utforska världen i fred i sin takt, medan extroverta personer stimuleras av aktivitet, nya personer eller händelser.

Det var kanske ett sidospår, min poäng är att aktiv vila är att finna de aktiviteter som är vilsamma för just dig. Om man är som jag, rätt dålig på att känna efter, så kan det underlätta att mäta effekten. Personligen har jag hittat exempel på följande viloaktiviteter som ger mätbara resultat:

  • Sömn
  • Sol
  • Rörelse (all typ av medel-lugn rörelse)
  • Yoga
  • Ungås med kära i livet
  • Fysisk närhet (och sex)
  • Vackra miljöer (natur, arkitektur, konst eller barer)
  • Nålterapier
  • Personligt utvalda örter & kosttillskott

Jag tror faktiskt även att amortering eller en riskmedvetenhet ekonomisk handlingssätt kan räknas in i hälsobringande aktiviteter. Det finns ett rykte som säger att man ska investera sina pengar så att man sover gott om natten, det har jag fått uppleva senaste året.

Sömn är den enskilt största faktorn skulle jag och även Matthew Walker säga, så jag testar nu olika metoder för att optimera sömnkvaliteten. Övriga faktorer är saker som hjälper för sömnen.

En sak jag vill kommentera är alternativ medicin och kosttillskott. Under hela mitt liv har jag varit emot dem båda rent principiellt. Jag har varit försöksperson i en ny typ av nålterapi samt testat traditionell kinesisk terapi. Båda har (för mig) givit mig fysisk och själslig avkoppling, vars effekter är mätbara. Angående kosttillskott var det inte förrän jag reflekterade över att mina blommor såg så bleka ut och fick tipset att ge dem näring, som jag förstod kraften i extra näring. Av näring och ljus så frodades de igen. Eftersom vi alla är cellulära varelser, bestämde jag mig att prova själv, nu förstår jag att vi behöver ge kroppen rätt förutsättningar och näring för att själva frodas.

Till viss del så delar vi det biologiskt fundamentala; rörelse, kost, närhet och natur. Det finns också skillnader hos oss som dygnsrytm, personlighet och specifika närings- eller träningsbehov som man själv får lova att utforska. Det viktiga att ta med sig är att då du är i behov av vila, fundera på vilken aktivitet du behöver som mest.

Jag har fått smak på det här att testa nya saker och utforska effekten på kroppen. Börjar också förstå att forskningen ibland är ett resultat av något en individ redan upptäckt för länge sedan och att det finns massor med områden kvar att upptäcka. Det som inte är bevisat är på inget sätt inte fungerande, utan bara just det inte bevisat. Framtiden kommer likt utsorteringen av falska aktiva fonder fonder utreda vilka av de alternativa terapierna som har hälsoeffekter och inte.

En kommande aktivitet jag har för att utforska vila är floating, det ska ge meditativa effekter och liknande effekter som djupsömn, ser jag fram emot! 🌟

Vilken aktivitet får dig i vila?

Hur riskvillig är du?

Många tipsar om att hålla sina investeringar på en sådan risknivå där man kan sova gott om natten. Hösten nedgång på aktiemarknaden i kombination med köp av en (dyr) bostadsrätt har testat mig och fått mig att fundera på hur ekonomiskt riskvillig jag är – egentligen?

Exempel på hur investeringsbeslut utgår från den personliga risknivån:

  • Storlek på buffert
  • Storlek på bostadslån
  • Tillväxt eller utdelningsstrategi i portföljen
  • Tålamod vid investeringar – Förmåga att hålla sin strategi

För att bli framgångsrik investerare är det fördelaktigt att ha kontroll över sin egentliga risknivå. Den nivå som gör att du håller fast vid vald strategi och inte säljer på tillfälliga dippar. Det är intressant, för senaste året har min riskvilja testats från olika håll. Att just nu vara utanför aktiemarknaden är även det ett intressant experiment, som en grundning av känslorna. För rådet framstår som enkelt: Välj bara investeringar som gör att du kan sova gott om natten. – Som att ens personliga risknivå vore konstant.

Här kommer en överraskning – Den personliga risknivån varierar konstant över tid. Riskvilja är starkt förknippat med testosteronnivå, är även säker på att den påverkas av testosteronprodukterna östrogen och progesteron men det har jag inte sett någon forskning om. För en kvinna betyder det att riskviljan varierar dagligen, i månatliga cykler. Varje månad varierar hormonnivåer i blodet, från hjärnan och körtlar med påverkan på både kropp och själ. Hur vet man då vid vilken tidpunkt man kan bedöma sin riskbenägenhet som är normal?

Östrogen och progesteron varierar med cykeln enligt mönstret i bilden. Östrogen tillverkas av testosteron, vid en tidpunkt tillverkas mer än det förbrukas. Testosteron skapas konstant men förbrukas alltså till östrogen. Alla dessa nivåer och framförallt förändring av nivåerna påverkar humöret. Kroppstemperaturen förändras och påverkar humöret, även det i ett periodiskt mönster. Känslor är kopplat till vad som händer i kroppen, det gör att trygghetskänsla, riskvilja och aktivitetsbenägenhet som är grunden för större beslut hela tiden förändras.

Understanding The Female Cycle + How To Seed Cycle
Illustration av menscykelns hormoner

För att lyckas hålla sin strategi och inte reagera på kortare humörmässiga förändringar är det något man får kartlägga för sig själv och bestämma vid vilken tidpunkt i cykeln som känns bäst som grundnivå. Vill man säkra upp utifrån den värsta situationen, räcker det att sova gott största delen av månaden eller vill man utnyttja sina mer risktagande moments?

Var skulle du säga att normalnivån är? 

 

 

Manifest 2019

Medan målsättningen för 2019 är under arbete kan jag avslöja vad året 2019 kommer att präglas av, nämligen Mod & Värme. Vad betyder då det?

  • Mod – Mod är för mig att ta sig an aktiviteter trots rädsla, att våga ge sig ut och möta rädslan för att nå sina målsättningar.
  • Värme – Den värme jag pratar om är en inre värme som härstammar från utsöndring av oxytocin, vars halter ökar av exempelvis beröring, hundvalpar och varm temperatur.

Året har redan börjat bra med dessa riktlinjer som kompass. Det är häftigt varje gång man får på sig nya glasögon och ser världen i ett nytt sken. Det kommer blir mindre fokus på aktieinvesteringar, känner mer och mer att en relativt passiv strategi passar min tillvaro bra, desto mer fokus kommer läggas på ekonomiska investeringar på andra saker, tid och energi. I veckan testade jag till exempel provstädning av lägenheten.

Hur gör ni för att odla mod och värme?