Att vila

Inlägget innehåller en annonslänk från Bokus. Gillar du det jag gör supporta mig gärna.

För er som känner mig är det välbekant att jag mäter min kropps fysiska respons dagligen genom livet (med Oura). En upptäckt jag gjort är att vila inte är vad jag trott att det varit, dvs att inte göra någonting och ligga på soffan. Insikten är istället att vila är en aktivitet, vilken aktivitet som är vilsam för just dig bestäms delvis av din personlighet.

Susan Cain beskriver det träffsäkert i sin bok Quiet – in a world that wont stop talking att vi (dvs introverta och extroverta personer) är fundamentalt olika biologiskt, skillnader man ser redan på 4 månaders bäbisar. Det är hälsosamt, jag skulle även påstå att det är vilsamt, att leva i linje med sin biologiska personlighet. Introverta människor trivs då de i lugn och ro får utforska världen i fred i sin takt, medan extroverta personer stimuleras av aktivitet, nya personer eller händelser.

Det var kanske ett sidospår, min poäng är att aktiv vila är att finna de aktiviteter som är vilsamma för just dig. Om man är som jag, rätt dålig på att känna efter, så kan det underlätta att mäta effekten. Personligen har jag hittat exempel på följande viloaktiviteter som ger mätbara resultat:

  • Sömn
  • Sol
  • Rörelse (all typ av medel-lugn rörelse)
  • Yoga
  • Ungås med kära i livet
  • Fysisk närhet (och sex)
  • Vackra miljöer (natur, arkitektur, konst eller barer)
  • Nålterapier
  • Personligt utvalda örter & kosttillskott

Jag tror faktiskt även att amortering eller en riskmedvetenhet ekonomisk handlingssätt kan räknas in i hälsobringande aktiviteter. Det finns ett rykte som säger att man ska investera sina pengar så att man sover gott om natten, det har jag fått uppleva senaste året.

Sömn är den enskilt största faktorn skulle jag och även Matthew Walker säga, så jag testar nu olika metoder för att optimera sömnkvaliteten. Övriga faktorer är saker som hjälper för sömnen.

En sak jag vill kommentera är alternativ medicin och kosttillskott. Under hela mitt liv har jag varit emot dem båda rent principiellt. Jag har varit försöksperson i en ny typ av nålterapi samt testat traditionell kinesisk terapi. Båda har (för mig) givit mig fysisk och själslig avkoppling, vars effekter är mätbara. Angående kosttillskott var det inte förrän jag reflekterade över att mina blommor såg så bleka ut och fick tipset att ge dem näring, som jag förstod kraften i extra näring. Av näring och ljus så frodades de igen. Eftersom vi alla är cellulära varelser, bestämde jag mig att prova själv, nu förstår jag att vi behöver ge kroppen rätt förutsättningar och näring för att själva frodas.

Till viss del så delar vi det biologiskt fundamentala; rörelse, kost, närhet och natur. Det finns också skillnader hos oss som dygnsrytm, personlighet och specifika närings- eller träningsbehov som man själv får lova att utforska. Det viktiga att ta med sig är att då du är i behov av vila, fundera på vilken aktivitet du behöver som mest.

Jag har fått smak på det här att testa nya saker och utforska effekten på kroppen. Börjar också förstå att forskningen ibland är ett resultat av något en individ redan upptäckt för länge sedan och att det finns massor med områden kvar att upptäcka. Det som inte är bevisat är på inget sätt inte fungerande, utan bara just det inte bevisat. Framtiden kommer likt utsorteringen av falska aktiva fonder fonder utreda vilka av de alternativa terapierna som har hälsoeffekter och inte.

En kommande aktivitet jag har för att utforska vila är floating, det ska ge meditativa effekter och liknande effekter som djupsömn, ser jag fram emot! 🌟

Vilken aktivitet får dig i vila?

Annonser

Hur riskvillig är du?

Många tipsar om att hålla sina investeringar på en sådan risknivå där man kan sova gott om natten. Hösten nedgång på aktiemarknaden i kombination med köp av en (dyr) bostadsrätt har testat mig och fått mig att fundera på hur ekonomiskt riskvillig jag är – egentligen?

Exempel på hur investeringsbeslut utgår från den personliga risknivån:

  • Storlek på buffert
  • Storlek på bostadslån
  • Tillväxt eller utdelningsstrategi i portföljen
  • Tålamod vid investeringar – Förmåga att hålla sin strategi

För att bli framgångsrik investerare är det fördelaktigt att ha kontroll över sin egentliga risknivå. Den nivå som gör att du håller fast vid vald strategi och inte säljer på tillfälliga dippar. Det är intressant, för senaste året har min riskvilja testats från olika håll. Att just nu vara utanför aktiemarknaden är även det ett intressant experiment, som en grundning av känslorna. För rådet framstår som enkelt: Välj bara investeringar som gör att du kan sova gott om natten. – Som att ens personliga risknivå vore konstant.

Här kommer en överraskning – Den personliga risknivån varierar konstant över tid. Riskvilja är starkt förknippat med testosteronnivå, är även säker på att den påverkas av testosteronprodukterna östrogen och progesteron men det har jag inte sett någon forskning om. För en kvinna betyder det att riskviljan varierar dagligen, i månatliga cykler. Varje månad varierar hormonnivåer i blodet, från hjärnan och körtlar med påverkan på både kropp och själ. Hur vet man då vid vilken tidpunkt man kan bedöma sin riskbenägenhet som är normal?

Östrogen och progesteron varierar med cykeln enligt mönstret i bilden. Östrogen tillverkas av testosteron, vid en tidpunkt tillverkas mer än det förbrukas. Testosteron skapas konstant men förbrukas alltså till östrogen. Alla dessa nivåer och framförallt förändring av nivåerna påverkar humöret. Kroppstemperaturen förändras och påverkar humöret, även det i ett periodiskt mönster. Känslor är kopplat till vad som händer i kroppen, det gör att trygghetskänsla, riskvilja och aktivitetsbenägenhet som är grunden för större beslut hela tiden förändras.

Understanding The Female Cycle + How To Seed Cycle
Illustration av menscykelns hormoner

För att lyckas hålla sin strategi och inte reagera på kortare humörmässiga förändringar är det något man får kartlägga för sig själv och bestämma vid vilken tidpunkt i cykeln som känns bäst som grundnivå. Vill man säkra upp utifrån den värsta situationen, räcker det att sova gott största delen av månaden eller vill man utnyttja sina mer risktagande moments?

Var skulle du säga att normalnivån är? 

 

 

Förkortar animalisk lågkolhydratkost livet?

Under augusti i år (2018) publicerades en studie i tidningen Lancet, som fick stor uppmärksamhet: ”Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis”. De har undersökt hur kost, energiintag av kolhydrater och protein/fett från animalisk respektive växtbaserad kost, påverkar livslängden.

Slutsatser i studien:

  • Ett energiintag av kolhydrater på 50 – 55 % av totala energiintaget ger en negativ association på livslängden, jämfört med både lägre och högre kolhydratintag. (Se graf nedan).
  • Begränsning av kolhydrater i kombination med ökad andel protein från animaliska källor ger en än mer negativ association med livslängden.

Kolhydrater

För att samla in data om kostintag har de använt sig av enkäter.

”Participants completed an interview that included a 66-item semi-quantitative food frequency questionnaire… Participants reported the frequency with which they consumed particular foods and beverages in nine standard frequency categories (extending from never or less than one time per month, to six or more times per day)”.

Det är stora tidsrymder mellan enkäterna.

”Another limitation of this study is that diet was only assessed at two time
intervals, spanning a 6-year period, and dietary patterns could change during 25 years.”

Jag arbetar i en bransch, läkemedelstillverkning, där reglering av FDA (amerikanska livs-och läkemedelsmyndigheten) tydligt efterfrågar data och kommentarer från samma tidpunkt som aktiviteten skett. Så om jag utför en aktivitet måste jag skriva ner det jag eftersöker direkt, om jag väntar till i morgon är chansen stor att jag inte minns korrekt. För att inte tala om om jag väntar i en vecka. Eller till nästa inspektion…

De ifrågasätter data som inte skrivits ner samtidigt som aktivitet skett. Det vill säga om vi gör tekniska försök eller producerar något, så måste man enligt Good Manufacturing Practice notera allt som händer vid samma tidpunkt som aktiviteten sker. Annars går denna data inte att lita på.

  • Minns du vilka luncher du åt i förra veckan?
  • Minns studiedeltagare hur de ätit senaste 2 åren?
  • Har du träffat någon som stolt berättar att denne följer en diet, men i sanningens namn ser du något annat i verkligheten?
  • Kan det vara så att hälsomedvetna även tenderar att svara i linje med tidens hälsotrender?

Skit in ger skit ut brukar det heta.

Det stämmer även i vetenskapliga studier. Skulle du våga basera en vetenskaplig studie på det du gissat att du ätit senaste åren?

Det hade varit bättre att samla in bilder på mat, analysera kvitton, vad som helst egentligen som styrker de svar personerna meddelat. Att samla in data för livsmedelsintag via uppskattningar i enkätform, som täcker en flerårsperiod, är inte speciellt objektivt och en högst tvivelaktig metod. Hur stor är sannolikheten att den data som samlats in stämmer med verkligheten? 

När man undersöker olika faktorer med varandra så betyder det att man också behöver utreda sambanden mellan faktorerna. Tex. Om man vill undersöka kolhydrater, protein och fett, från animalisk och växtbaserad kost så behöver man undersöka olika kombinationer av dessa för att kunna dra en generell slutsats. Det har inte gjorts i denna studie. Man man därför inte påvisa att animaliska proteiner och fetter generellt är sämre än växtbaserade, utan enbart vid låg kolhydratkost (om man utgår från den data de har).

Författarna har dessutom intressen i mejeri och läkemedelsindustrin (Novarits och Zogenix).

En studie av detta slag kan inte fastställa orsakssamband. Det betyder att de inte kan fastställa att det är kosten som orsakat kortare livslängd. Istället associerar de lågkolhydratkost med kortare livslängd. Det finns fortsatta oklarheter:

  • Skulle det kunna vara så att personer som redan mår dåligt oftare testar en extrem diet som lågkolhydratkost eller högkolhydratkost? Och att de avlider fortare pga andra faktorer än kosten?
  • Kan det vara så att personerna som rapporterat in att de äter vegetarisk kost även är mer hälsosamma i övrigt, än de som inte bryr sig om vad de äter?
  • Finns det något annat som påverkar mer än kost, tex sömn?

Jag påstår inte att studien i sin helhet visar felaktigt resultat, utan den visar resultat baserat på den data studien samlat in. Eftersom denna data är tvivelaktig kan man inte avgöra riktigheten i slutsatsen. Man bör därför inte ta studien på allt för stort allvar.

Det finns många saker att diskutera kring denna studie, här har jag fokuserat på dataintegritet. Man kan tex också fråga sig om en kost med 50-55 % kolhydrater räknas som lågkolhydratkost..

Jag har respekt för att dessa studier är svåra att genomföra. Idag finns betydligt bättre metoder att använda. När de börjar trilla in studier baserade på högupplöst, oberoende, data kommer vi också kunna lita mer på slutsatserna. Vi är inte där ännu och ska alltså inte dra alltför förhastade slutsatser av att läsa dessa studier.